förening för alla
Vad ska vi nu göra med filmen?
För dig som läste och inspirerades av mitt tidigare blogginlägg och att säga det med en film är det nu dags att ta det till nästa nivå. Den stora frågan är kanske vad ni ska göra med filmerna och vilken sorts filmer ni ska göra?
Eftersom vi jobbar mycket med medlemsutveckling och ofta får frågor kopplade till detta tänkte jag lista några tips för hur film kan användas i ert medlemsarbete.
Aktivera medlemmar genom att låta dem göra filmer.
Det måste ju inte vara ett pr-proffs som gör allt. Låt medlemmar spela in aktiviteter, paneler och presentationer. Alla vill inte stå framför kameran, prata med folk eller vara utåtagerande, att göra film kan vara ett kul alternativ där de känner att de gör en viktig insats för organisationen. Engagera fler medlemmar i vara med i dem och i att sprida dem. Ge gruppen både uppdrag och fria händer. Behöver ni en typ av film så kan de tillfrågas men att ha eget utrymme för att vara kreativ är viktigt för att det ska fortsätta att vara kul. Sätt upp lite riktlinjer för vad som är ok att lägga upp om tanken gör er stressade. Ge dem utrymme att animera, rita, använda effekter mm. Allt kommer inte bli fantastiskt men det kommer vara mycket mer än vad ni tror.
En risk här är att gruppen snabbt blir svår att komma in i, arbeta aktivt med att få alla att förstå att fler personer är välkomna in i gruppen och att de ska släppa in dem och dela med sig av sina kunskaper.
Använd film för att spela in kurser
Hur mycket vi än marknadsför så är det alltid någon som inte kommer loss från jobbet, blir sjuk, är bortrest eller har brist på barnpassning (såvida ni inte har barnpassning, det borde ni ha). Att kunna se utbildningen i efterhand ger naturligtvis inte samma effekt som att gå den men det är bättre än ingenting! Det är också bra att kunna komma hem från en kurs och se den igen senare, när informationen ska omvandlas till kunskap är möjligheten att repetera mycket värdefull.
Gör instruktionsfilmer och presentationsfilmer
Tänk dig om nya medlemmar i sitt välkomstmejl fick en liten film inbäddad där er lokala styrelseordförande presenterade sig och andra nyckelpersoner samt hur du kan bli aktiv? Visst låter det trevligt. En annan sak kan vara att göra en film om hur föreningen funkar, så här påverkar du, här kan du aktivera dig, hit vänder du dig när du har nya idéer osv. Kul!
Alla personer har en egen lärstil och tar till sig olika typer av information olika bra. Text funkar inte för alla. Att kombinera texter, bilder, filmer med personliga samtal och möten ger er bättre odds för att nå alla där de är.
Gör en eller flera värvningsfilmer
Här kommer några enkla idéer som alla kan göra.
- Intervjua medlemmar som får berätta om sin hjärtefråga och varför de tycker att du ska bli medlem. Gör dem max 2min långa och spela in kanske 30 st, släpp sedan 1/dag under en månad på sociala medier. Se till att era medlemmar vet om kampanjen innan och är inställda på att dela vidare.
- Har ni roliga aktiviteter som ni tror kan locka nya medlemmar? Gör en film med små snuttar av dessa aktiviteter, kanske till musik och använd i värvning.
- Låt ordförande/generalsekreterare eller annan offentlig person berätta om den skillnad du kan göra genom att bli medlem. Lägg den på er hemsida och sprid via sociala medier. Den kan också användas på andra sätt, ex spela upp den som inledning eller avslut på öppna möten.
- Spela in effekterna av det ni gör. Ägnar ni er åt påverkans arbete och har vunnit segrar? Gör film om dem och sprid. Låt folk veta vad ni redan gjort och vad ni kan åstadkomma om ni blir fler
Nu har ni massor av tips och säkert egna roliga idéer. Det är dags att börja använda film som en del av ert medlemsarbete. Men kom ihåg att inget kan ersätta mänskliga möten, ni kan komplettera men aldrig ersätta. Så trots att detta inlägg handlar om film tycker jag att du som nästa steg ska lämna datorn/telefonen och prata visioner och medlemskap irl. Efter det kan du återkomma till detta om film.
Linnéa Sjögren
Linnéa Sjögren är genusvetare och arbetar med pedagogisk produktion. Linnéa har tidigare arbetat som chef, utbildare och projektledare inom lokaltrafiken och brinner för utveckling, engagemang och förändring på individ- och samhällsnivå.
Min packlista inför Almedalen
Om tio dagar är det dags för Almedalsveckan igen. Samhällsengagerad medborgare som jag är har jag sett fram emot det hela året. De flesta av våra svenska kunder och samarbetspartners är på plats. Inte minst kommer många organisationer i det civila samhället att arrangera en hel del seminarier och mingel.
En del bekanta som ska åka för första gången i år har undrat vad de ska ta med. Därför presenterar jag idag min packlista inför Almedalsveckan:
Fasta skor. Visby är branta backar och kullersten. Och det blir en hel del promenerande mellan de olika lokalerna. Så jag kommer sätta på mig vandrarkängor.
Visitkort. Jag ska nätverka för fullt och det gäller att de jag träffar kommer ihåg mig. Utmaningen är att sticka ut i visitkortshögen efteråt. På Trinambai har vi anlitat en illustratör som har gjort individuella teckningar för alla medarbetare. Och det fungerar. För ett tag sedan gav jag mitt visitkort till en journalist och ett år senare kom hon ihåg kortet när hon skulle skriva en artikel om visitkort.
Solskydd. Det går förstås att köpa solskyddsfaktor i Visby, men det är bra att ha någonting på huvudet.
Cykel. Jag var förutseende nog att förbeställa en cykel på Gotlands cykeluthyrning redan i januari. Så jag kommer ta mig runt i Visby ganska smidigt. Nog går det inte att få tag på lånecykel på ön längre, men det finns alternativ. Om du inte vill ta med eget cykel kan det vara en idé att hyra i Nynäshamn eller Oskarshamn och ta med den på båten.
Lämpliga kläder. Den dominerande klädstilen i Almedalen är somrigt avslappnad men ändå lagom finklädd. Jag väljer kläder som gör att jag kan sitta på gräsmattan men ändå inte ser ut som en turist. Det kan vara varmt på dagen och lite kyligare på kvällen, så det gäller att gardera sig för olika väderlek.
Badkläder. Inte för att jag någonsin har hunnit bada under Almedalsveckan. Men hoppet dör sist.
Som tur är finns det mesta en kan tänkas behöva att köpa i Visby. Så det är ingen katastrof om du glömmer något. Dessutom kan du få fler gratisprylar än du kan bära. Om du har glömt att ta med en tandborste så kan du besöka Folktandvårdens tält, om du behöver kondomer så finns de hos RFSU och om du behöver en vattenflaska har du många olika organisationer att välja emellan. Om det skulle regna är jag säker på att någon kommer dela ut regnställ med reklamtryck.
Kommer du vara på plats också? Hör av dig om du är sugen på att ta en glass!
Niklas Hill
Niklas Hill forskar om demokrati i ideella organisationer vid Stockholms universitet. Han är även grundare till bokförlaget Trinambai.
Engagemang på mitt sätt
En gång när jag var ungefär nio år uppviglade jag hela klassen att rymma från skolan i protest. Vi hade en vikarie den dagen. När vi skulle gå på rast dröjde sig några elever kvar i klassrummet trots att läraren sa åt dem att gå ut. Vi var några duktiga flickor som försökte övertala dem att sluta bråka och istället följa med oss. Vikarien tappade tillsist tålamodet och skrek åt oss att ”för helvete” lämna klassrummet.
Det var egentligen två saker som upprörde mig. Det ena var att han blev arg på oss allihop, även på oss som försökte hjälpa till. Det andra var att han svor. Det fick ju inte vi göra, varför fick han det då?
Rymningen är kanske inte den protestaktion som jag är mest stolt över i mitt liv. Det var ganska dumt gjort, nästan lika dumt som när jag försökte arrangera en demonstration mot skolmaten (som nog egentligen var ganska bra) några år senare.
Däremot känner jag igen mig i mig själv som barn. Jag kan fortfarande känna i magen hur arg jag kunde bli över orättvisor. Det blir jag egentligen fortfarande. Jag känner också igen mig i sättet att kanalisera ilskan i organisering. Att samlas kring viktiga frågor och förändra världen tillsammans är fortfarande en stark drivkraft hos mig.
Somliga påstår att unga inte engagerar sig längre. Det är en fråga jag ofta får är jag berättar att jag jobbar med att stötta ideella ledare: varför engagerar sig inte unga nuförtiden? Vad ska vi göra för att locka de unga?
Jag förstår inte varifrån den här myten kommer. Barn och unga är lika engagerade nu som någonsin. Däremot behöver organisationerna visa att de erbjuder en chans att göra skillnad, att förändra på riktigt. Att det finns utrymme att utveckla idéer, att testa och att ta plats. Inte efter att man varit med i organisationen en tid utan direkt.
Här är fyra tips på hur din organisation kan växa och skapa utrymme för alla medlemmar att ta plats och göra skillnad:
Tillåt specialisering. Många som går med i en organisation gör det för att de brinner för en specifik fråga eller vill jobba med någon speciell metod. Kan ni öppna upp för olika typer av engagemang?
Tydliga roller och ansvarsområden. Låt även nya medlemmar få en viktig och tydlig roll, tidigt. Använd medlemmars kompetenser.
Värdera allt engagemang lika. Om någon har tid att engagera sig en timme i veckan så ska det vara lika mycket värt som den som kan lägga ner 20 timmar.
Främja rotation och flexibilitet. Arbeta för att skapa en kultur där det är naturligt att byta ledare och gå mellan olika roller. Och klaga inte för att medlemmar stannar kort tid. Ta vara på den tiden istället.
Hur började ditt engagemang? Vilken röd tråd kan du följa bakåt i ditt liv, när det gäller att göra skillnad och förändra världen?
Lisa Moraeus
Lisa Moraeus är författare till boken "Brinna! Att göra skillnad som ledare i en ideell organisation". Hon coachar och utbildar ledare som vill förändra världen. Lisa har gedigen erfarenhet från ideellt ledarskap, bland annat från styrelsen i Amnesty Internationals svenska sektion och är idag egenföretagare med ledarskap inom ideell och idéburen sektor som specialområde.
Välgörenhet – ett problematiskt ord
Vissa ord kan vecka helt olika associationer hos olika personer. Det kan leda till missförstånd och konflikter. Ett sådant ord är välgörenhet. Många ser det som någonting väldigt positivt, det handlar ju ändå om att hjälpa människor. Vi som jobbar professionellt med att utveckla den ideella sektorn rycker dock för det mesta till när det pratas om välgörenhet eftersom ordet ger uttryck för en problematisk människosyn. Men kan det verkligen vara fel att vilja hjälpa?
Att ägna sig åt välgörenhet är att utöva makt. Det är inget jämlikt förhållande mellan den som ger och den som tar. Välgöraren kan dra tillbaka sitt stöd när som helst. Välgörenhetsmottagaren förväntas vara tacksam. Det är inte mottagarens behov som styr utan välgörarens goda vilja.
En annan kritik mot välgörenhet är att den bara gör punktinsatser och är blind för strukturer. Det är mer hållbart att kämpa för ett fungerande välfärdssamhälle än att dela ut mat till behövande. Även om sistnämnda kan behövas som en akut åtgärd. Men att bara dela ut mat utan att analysera och ifrågasätta orsaken till fattigdomen gör de fattiga en riktig björntjänst. De organisationer i det civila samhället som ägnar sig åt påverkansarbete är även av den anledningen kritiska mot begreppet. Att etikettera deras arbete som välgörenhet är att avpolitisera och förminska det.
I det allmänna språkbruket kan välgörenhet dock fortfarande användas som en synonym till att göra gott. Posten ger ut välgörenhetsfrimärken och formuleringar som ?överskottet går till välgörenhet? används flitigt. Men då menas ofta ideella organisationer som inte alls sysslar med välgörenhet utan som förändrar världen på riktigt. Att begreppet fortfarande används utanför den ideella sektorn kan bero på att civilsamhällets idédebatt sällan förekommer i mainstreammedia. Men det är också märkligt att stora aktörer som Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII) och Postkodlotteriet envisas att fortsätta använda begreppet.
Vissa har det engelska ordet charity i bakhuvudet och menar att välgörenhet är ett bra begrepp av det skälet. Då ska man dock veta att charity inte bara betyder välgörenhet, utan också är en synonym för ideella organisationer. A charity är alltså en ideell förening, nästan oavsett inriktning. A advocacy charity är således en påverkansorganistaion, även om välgörenhet och påverkan är helt olika saker på svenska. Bortsett från det är det tveksamt att gå omvägen via engelskan för att argumentera för användningen av ett visst ord på svenska.
Välgörenhet står i motsättning till den allmänna välfärden där alla blir hjälpta utifrån sina behov. I ett fungerande välfärdssamhälle behövs ingen välgörenhet. Däremot behövs det ett starkt civilsamhälle som kan slå vakt om välfärden.
Jag vill leva i ett solidariskt samhälle, inte ett samhälle där människor i nöd är hänvisade till välgörenhet.
Niklas Hill
Niklas Hill forskar om demokrati i ideella organisationer vid Stockholms universitet. Han är även grundare till bokförlaget Trinambai.
Säg det med en film
Det finns många sätt för en organisation att framföra ett budskap, både på nätet och ute i den fysiska verkligheten, men vilket sätt är egentligen bäst?
Om det finns tid och resurser skulle jag vilja svara: ALLA. Eftersom de flesta organisationer har brist på antingen en eller båda av dessa blir läget mer komplicerat. Ofta tar vi vår tillflykt till nätet när pengarna tryter, nätet är gratis, nätet når många, nätet går fort. Text är bra, text med bild är bättre, då kanske film är ännu bättre?
En av de saker som sociala medier inte kan tillfredsställa på samma sätt som personliga möten är känslan av att se en person, höra ett budskap, en röst, få en känsla. Film slår inte personliga möten men kommer i alla fall närmare och du vill komma närmare!
Är det då svårt att göra en film? Svaret beror såklart på vilken kvalitet ni är ute efter men på det stora hela är svaret nej.
Vi på Trinambai beslöt oss för att göra en egen film om vår populära kurs Medlemsdagen som du kan se nedan:
Vad behövdes då för att göra den här filmen?
- En idé. Det behöver inte finnas ett manus men en idé om vad ni vill ha med och varför. Vi ville visa upp vår kurs, att vi har mycket övningar, våra roliga kurslokaler och inte minst vår kompetenta personal.
- Någon som filmade. Det kan vara en annan medlem, en kompis eller någon ni hyr in. Utgå ifrån era förutsättningar och kör!
- Personer som vill vara med och som kan förkroppsliga er idé. I vårt fall kursdeltagare och personal.
- Tid att klippa. Jag klippte ihop den här filmen med Windows Live Movie Maker och det tog mig kanske en dag att fixa ihop det. Men då hade jag å andra sidan fyra timmar av filmsnuttar att välja på. Filmar ni färre sekvenser så går det fortare att klippa då det är mindre urval.
- En YouTube-kanal, Vimeo-kanal eller annan plats att sprida den ifrån.
Det lät ju ganska lätt, eller hur?
Några tips när ni gör er film:
- Spela in citat flera gånger, det blir nämligen bättre för varje gång.
- Tänk på ljuden runt er, undvik blåst, skrammel och andra bakgrundsljud som gör att det inte hörs. En av intervjuerna vi gjorde till vår film kunde vi inte använda för att det var så mycket störande ljud runt att personen vi intervjuade inte hördes.
- Ta med extra batterier till kameran.
- Spela in lite saker runt och improvisera lite, ibland är det de bästa grejerna.
- Klipp filmen så att den blir relativt kort.
Så, sätt igång nu! Om det inte blir bra kan ni göra om men om ni inte ens försöker så blir det garanterat ingen film!
Linnéa Sjögren
Linnéa Sjögren är genusvetare och arbetar med pedagogisk produktion. Linnéa har tidigare arbetat som chef, utbildare och projektledare inom lokaltrafiken och brinner för utveckling, engagemang och förändring på individ- och samhällsnivå.
Föreningar är en mötesplats för människor med olika bakgrund. De skapar tillit mellan människor och bygger socialt kapital. Med Förening för alla vill vi skapa en plattform för erfarenhetsutbyte och idédebatt inom den ideella sektorn.
Vissa av inläggen presenterar de senaste rön från civilsamhällsforskningen. Andra behandlar väldigt praktiska frågor från föreningars vardag. Det händer att vi tar in inlägg som inte har med föreningar att göra utan som behandlar andra former av engagemang.
Förening för alla drivs av Trinambai som ett pro bono-projekt. Vi tjänar inga pengar på bloggen och alla skribenter bidrar ideellt.
Vill du skriva på Förening för alla? Läs vår skribenthandledning och hör av dig!