{"id":1027,"date":"2014-11-21T10:12:02","date_gmt":"2014-11-21T09:12:02","guid":{"rendered":"http:\/\/foreningforalla.se\/?p=1027"},"modified":"2020-04-20T13:19:07","modified_gmt":"2020-04-20T11:19:07","slug":"bli-en-modig-styrelse","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/trinambai.se\/en\/bli-en-modig-styrelse\/","title":{"rendered":"Bli en modig styrelse"},"content":{"rendered":"

Mitt f\u00f6rsta styrelseuppdrag var f\u00f6r Amnesty International i Malm\u00f6.<\/p>\n

Det b\u00f6rjade med att jag flyttade till Malm\u00f6, b\u00f6rjade p\u00e5 Malm\u00f6 h\u00f6gskola och engagerade mig i en alldeles nystartad Amnestygrupp som arbetade f\u00f6r frihet \u00e5t sex namngivna personer som satt f\u00e4ngslade i Burma, efter studentprotesterna 1988.<\/p>\n

Egentligen b\u00f6rjade det f\u00f6rst\u00e5s l\u00e5ngt tidigare, kanske n\u00e4r jag i tidiga ton\u00e5ren uppr\u00f6rdes \u00f6ver tortyr, d\u00f6dsstraff och f\u00f6rtryck och best\u00e4mde mig f\u00f6r att jag ville arbeta aktivt f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra.<\/p>\n

Mitt intresse f\u00f6r just Burma v\u00e4cktes n\u00e4r jag bes\u00f6kte burmesiska flyktingl\u00e4ger under en resa i Thailand m\u00e5nga \u00e5r senare och pratade med aktivister och l\u00e4kare som arbetade f\u00f6r flyktingarnas r\u00e4ttigheter. Mitt starkaste minne fr\u00e5n den resan \u00e4r universitetsl\u00e4raren Rosali fr\u00e5n Rangoon som bj\u00f6d oss in i sitt hem.<\/p>\n

Flyktingl\u00e4gret hade blivit attackerat av burmesiska trupper n\u00e5gra dagar tidigare (regimen i Burma ville tvinga flyktingarna tillbaka in i Burma d\u00e4r de var mindre synliga f\u00f6r omv\u00e4rlden) och Rosalis hem hade brunnit ner till grunden. \u00c4nd\u00e5 v\u00e4lkomnade hon oss in som om det fortfarande fanns v\u00e4ggar och tak, bad oss sl\u00e5 oss ner p\u00e5 enkla plaststolar och bj\u00f6d p\u00e5 rosa, kondenserad mj\u00f6lk ur tetrapack med sugr\u00f6r. Hon hanterade situationen med en ganska drastisk humor och mycket sj\u00e4lvdistans.<\/p>\n

Jag minns s\u00e4rskilt hennes ber\u00e4ttelse om soldaten som stoppat henne p\u00e5 flykten fr\u00e5n Burma till Thailand, lyft sitt gev\u00e4r mot henne bara f\u00f6r att hastigt s\u00e4nka det igen och f\u00f6rl\u00e4get backa tillbaka in i djungeln, n\u00e4r han k\u00e4nde igen henne. Soldaten var en av Rosalis studenter fr\u00e5n universitetet i Rangoon.<\/p>\n

Hur som helst. N\u00e4r jag b\u00f6rjade p\u00e5 Malm\u00f6 h\u00f6gskola och fick veta att det fanns en Amnestygrupp som arbetade f\u00f6r frihet och demokrati i Burma gick jag naturligtvis med i den. Vi var en aktiv grupp och gjorde en hel del ut\u00e5triktade aktiviteter, bland annat ordnade vi seminarium om situationen i Burma med flera internationella g\u00e4ster.<\/p>\n

Ganska snart fick jag fr\u00e5gan om jag inte kunde t\u00e4nka mig att sitta i styrelsen f\u00f6r Malm\u00f6grupperna av Amnesty, som \u00e4r paraplyorganisationen f\u00f6r Amnestygrupper i Malm\u00f6. Inte bara sitta i styrelsen f\u00f6rresten, utan vara ordf\u00f6rande. Det var som det brukar vara: den f\u00f6rra ordf\u00f6randen hade flyttat eller slutat och de hade sv\u00e5rt att hitta n\u00e5gon som kunde st\u00e4lla upp.<\/p>\n

\u00c5ren som ordf\u00f6rande i en lokal styrelse var l\u00e4rorika och v\u00e4ldigt roliga. Jag hade egentligen ingen aning om vad en ordf\u00f6rande skulle g\u00f6ra och n\u00e5gon riktig \u00f6verl\u00e4mning var det aldrig tal om. Jag improviserade och styrelsen arbetade p\u00e5, ungef\u00e4r som den alltid hade gjort. Jag \u00e4r stolt \u00f6ver v\u00e5rt arbete och jag tror att vi var en bra styrelse f\u00f6r Malm\u00f6grupperna, men nu i efterhand s\u00e5 kan jag \u00f6nska att jag hade f\u00e5tt lite b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar:<\/p>\n