I Soacha, Colombia, \u00e4r civilsamh\u00e4llet den v\u00e4xande kraft vilken h\u00e5ller staden vid liv. Hit anl\u00e4nder mellan 650 och 3000 (uppskattade antal av regeringen samt NGO:s) nya interna flyktingar varje m\u00e5nad, de \u00e4r p\u00e5 flykt undan den komplexa konflikten som p\u00e5g\u00e5tt i landet sedan 60 \u00e5r tillbaka. H\u00e4r leds f\u00f6reningar av ledare som b\u00e5de \u00e4r sargade och hotade till livet. Den orov\u00e4ckande situationen v\u00e4cker n\u00e5gon slags insikt om att h\u00e4r, i den mest extrema av situationer, kan nyckeln till ledarskap finnas: hur skapas en ledare?<\/p>\n
Jag m\u00f6ter en grupp om 24 samh\u00e4llsentrepren\u00f6rer varav tio \u00e4r sj\u00e4lvuttalade ledare f\u00f6r olika samh\u00e4llsgrupper \u2013 alla kvinnor. De flesta \u00e4r tidigare flyktingar, inte bara en g\u00e5ng p\u00e5 flykt utan oftast flera g\u00e5nger om. I Colombia \u201df\u00f6rsvinner\u201d fortfarande samh\u00e4llsledare som talar ut om or\u00e4ttvisor och brott mot de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna. M\u00e5nga utst\u00e5r hot mot sig sj\u00e4lva och sin familj. Som kvinnor vilka ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rb\u00e4ttra sin egen livssituation m\u00f6ter de vidare diskriminering, sexuellt v\u00e5ld, samt f\u00f6rnekelse av deras utsatthet och legitimitet. Trots tabubel\u00e4ggning av det utbredda sexuella v\u00e5ldet har m\u00e5nga f\u00f6rs\u00f6kt frig\u00f6ra sig fr\u00e5n v\u00e5ld och stereotyper i hemmet. En ledare ber\u00e4ttar hur hon smyger ut fr\u00e5n huset n\u00e4r maken inte ser f\u00f6r att g\u00e5 p\u00e5 politiska m\u00f6ten (personintervju den 8 november, 2014). Alla har mycket att f\u00f6rlora n\u00e4r de engagerar sig i civilsamh\u00e4llet i Soacha, s\u00e4rskilt utsatta \u00e4r ledarna d\u00e5 de i sin position blir synliga f\u00f6r v\u00e4pnade grupper. Jag undrar vad som driver dem och hur de motiveras att jobba vidare.<\/p>\n
Efter ett antal fokusgrupper framkommer det att dessa ledare har ett gemensamt v\u00e4rdesystem och har ett eller flera av tre m\u00f6jliga personliga intressen. Det gemensamma v\u00e4rdesystemet best\u00e5r av tre delar: f\u00f6r det f\u00f6rsta en tilltro till individens potential, vilken st\u00e5r i direkt proportion med individens kapacitet. Alla som vill kan, alla som kan leder inte – f\u00f6r att bli ledare kr\u00e4vs strukturellt st\u00f6d fr\u00e5n organisation, politik och n\u00e4ra k\u00e4ra. V\u00e4rdesystemet best\u00e5r ocks\u00e5 av vad som kan liknas vid ett \u2019chicken race med Gud\u2019 (majoriteten katoliker). Ingen risk \u00e4r f\u00f6r h\u00f6g, inget offer \u00e4r f\u00f6r kostsamt, Gud g\u00e5r att lita p\u00e5. Och den tredje delen: ledare delar upplevelsen av en samh\u00e4llsprocess med medlemmar och verksamhetsdeltagare. Erfarenheten binder de tre samman och skapar f\u00f6rtroende. M\u00e4rkligt \u00e4r att dessa v\u00e4rden inte verkar vara bundna till individen, det framkommer att de ist\u00e4llet skapas genom att ledarna m\u00f6ts och upprepar v\u00e4rdena f\u00f6r varandra.<\/p>\n
Det visar sig att dessa v\u00e4rderingar inte \u00e4r naturliga utan har framarbetats genom att nyckelord anv\u00e4nds som mantra i organisationerna. N\u00e4r det sker m\u00f6ten mellan samh\u00e4llsentrepren\u00f6rerna upprepas mantrat genom presentation, reflektion och mingel \u2013 av individen sj\u00e4lv. Antalet upprepningar av mantrat \u00f6kar mantrats sanningsv\u00e4rde. \u00c4ven om mantrat sprids fr\u00e5n en och samma k\u00e4lla, skapar m\u00f6tena en illusion av triangulering d\u00e4r deltagarna uppfattar att flera olika k\u00e4llor delar v\u00e4rdesystemet. N\u00e4r mantrat upprepats tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga g\u00e5nger upph\u00f6js det till sanning och plikt som driver vanliga personer att ta initiativ till eller snabba p\u00e5 deras process mot en ledarroll.
\nDe tre intressena \u00e5 andra sidan \u00e4r inte lika f\u00f6r alla men alla deltagare innehar ett eller flera av dem. (1) Intresse f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra livssituationen f\u00f6r kvinnor; (2) intresse f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra situationen f\u00f6r sig sj\u00e4lva; (3) intresse av att bo kvar i Soacha. \u00c4ven om de f\u00f6rsta tv\u00e5 intressena \u00e4r relativt tydliga s\u00e5 kan det sistn\u00e4mnda verka en aning oklart i relation till den svenska kontexten. Som tidigare n\u00e4mnt har m\u00e5nga varit p\u00e5 flykt mer \u00e4n en g\u00e5ng och de \u00e4r helt enkelt f\u00f6rbannat tr\u00f6tta p\u00e5 att bryta upp fr\u00e5n sina hem och fly igen. Dessa intressen \u00e4r bundna till individen men s\u00e4ger desto mer om verksamheten \u00e4n vad det gemensamma v\u00e4rdesystemet g\u00f6r. <\/p>\n
Vad har d\u00e5 dessa samh\u00e4llsentrepren\u00f6rer i ett Soacha under paramilit\u00e4rt styre gemensamt med ungdomsorganisering i ett idag sn\u00f6igt Sverige? Det visar sig finnas s\u00e4rskilt en l\u00e4xa vi kan g\u00f6ra utifr\u00e5n hur en organisation aktivt kan accelerera och st\u00e4rka en process d\u00e4r fler tar ledarpositioner. I intervjuer framkommer det att det \u00e4r on\u00f6digt och ov\u00e4rdigt att f\u00f6rs\u00f6ka locka medlemmar att bli ledare genom att spela p\u00e5 deras intressen. Det \u00e4r essentiellt att den tillt\u00e4nkta ledaren har ett intresse f\u00f6r organisationens verksamhet och ett intresse att driva eller utveckla sig sj\u00e4lv. Men om intresset skiljer sig fr\u00e5n den existerande verksamheten finns det f\u00e5 argument f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka \u00f6vertala n\u00e5gon. Att \u00f6vertala tar f\u00f6r l\u00e5ng tid (oavsett hur l\u00e5ng eller kort tid som finns) och \u00e4r d\u00f6mt att sluta i n\u00e5gon slags kompromiss d\u00e4r organisationen \u00e4r f\u00f6rloraren. Vidare ska till\u00e4ggas att om intresse saknas f\u00f6r verksamheten s\u00e5 \u00e4r det troligtvis ett problem f\u00f6r kommunikationsavdelningen\u2026 Eller s\u00e5 b\u00f6r skiten l\u00e4ggas ner.<\/p>\n
Ist\u00e4llet kan och ska en potentiell ledare lockas med ett gemensamt v\u00e4rdesystem. N\u00e5got som klingar r\u00e4tt med att 46 procent av unga mellan 13 och 30 t\u00e5lmodigt st\u00e5r \u201dstand by\u201d och inv\u00e4ntar ett kall i Sverige (Statsvetarna Erik Amn\u00e5 och Joakim Ekman). Genom att upprepa v\u00e4rdesystemets nyckelh\u00e5llpunkter vid varje konversation om organisationen, om verksamheten och i presentation av sig sj\u00e4lv, st\u00e4rker hen sin egen tilltro till mantrat. Det st\u00e4rker ocks\u00e5 \u00f6vriga konversationspartners tilltro till mantrat, oavsett vilket mantrat \u00e4r. Testa g\u00e4rna sj\u00e4lv med valfri osann sanning, hur m\u00e5nga g\u00e5nger och till hur m\u00e5nga personer m\u00e5ste du upprepa den innan n\u00e5gon i ett samtal n\u00e4mner mantrat till dig utan att du sj\u00e4lv n\u00e4mnt det? Detta fungerar b\u00e4st i slutna cirklar, s\u00e5 som inom organisationer. Men garanterar det att en ny ledare \u00e4r skapad? Ja. I samband med att det gemensamma v\u00e4rdesystemets f\u00f6rtroendekapital v\u00e4xer, v\u00e4xer sig kallet starkare d\u00e5 tilldragelsen till ledarpositionen fylls med plikt och ocks\u00e5 mening. F\u00f6r det mesta inneb\u00e4r det en k\u00e4nsla hos den potentiella ledaren av att dess kapacitet \u00e4r frigjord; f\u00f6r\u00e4ndring och f\u00f6rb\u00e4ttring \u00e4r m\u00f6jlig; och en k\u00e4nsla av att vi b\u00e4r ansvaret tillsammans. \u00c4ven n\u00e4r ansvaret inte \u00e4r delat. S\u00e5 n\u00e4r v\u00e4rdesystemet \u00e4r etablerat \u00e4r tilltron till individens potential h\u00f6g och kapaciteten frig\u00f6rs av det uttalade mantrat \u2013 d\u00e4r st\u00e5r slutligen en ledare redo att leda organisationens verksamhet!<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I Soacha, Colombia, \u00e4r civilsamh\u00e4llet den v\u00e4xande kraft vilken h\u00e5ller staden vid liv. Hit anl\u00e4nder mellan 650 och 3000 (uppskattade antal av regeringen samt NGO:s) nya interna flyktingar varje m\u00e5nad, de \u00e4r p\u00e5 flykt undan den komplexa konflikten som p\u00e5g\u00e5tt i landet sedan 60 \u00e5r tillbaka. H\u00e4r leds f\u00f6reningar av ledare som b\u00e5de \u00e4r sargade […]<\/p>\n","protected":false},"author":56,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","uix_meta_title":"","uix_meta_description":"","uix_canonical_url":"","footnotes":""},"categories":[56],"tags":[252,81,112,122,63,197,253],"rightplace-folders":[],"class_list":["post-1142","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blogg","tag-colombia","tag-kommunikation","tag-konflikt","tag-konflikthantering","tag-ledarskap","tag-organisering","tag-varderingar"],"yoast_head":"\n