Ni som tr\u00e4ffar mig IRL (det vill s\u00e4ga fysiskt, i verkliga livet) vet att jag under n\u00e5gra m\u00e5nader sl\u00e4ngt mig med termen \u201dintersektionellt\u201d i tid och otid. Jag har p\u00e5 diverse m\u00f6ten sagt saker som \u201djag tror att vi beh\u00f6ver ett intersektionellt syns\u00e4tt\u201d eller \u201dom vi applicerar en intersektionalitetsanalys p\u00e5 det h\u00e4r\u2026\u201d<\/p>\n
Jag ska erk\u00e4nna att jag inte \u00e4r n\u00e5gon expert p\u00e5 vad intersektionalitet inneb\u00e4r. Men jag hoppas bli. Det jag har f\u00f6rst\u00e5tt \u00e4r att det handlar om att se mer \u00e4n ett f\u00f6rtryck \u00e5t g\u00e5ngen \u2013 att f\u00f6rst\u00e5 att det i ett och samma rum kan finnas flera maktordningar och normer samtidigt \u2013 och att de kan interagera p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att en individ kan bli b\u00e5de dubbel- och trippelf\u00f6rtryckt.<\/p>\n
Allt det h\u00e4r l\u00e5ter v\u00e4ldigt teoretiskt. Den mesta litteratur kring intersektionalitet \u00e4r skriven med ett t\u00e4mligen akademiskt spr\u00e5k. \u00c4nd\u00e5 tror jag att det h\u00e4r \u00e4r en av nycklarna f\u00f6r folkr\u00f6relsernas framtid. Det g\u00e4ller bara att hitta metoder och pedagogik f\u00f6r att arbeta intersektionellt \u2013 p\u00e5 ett folkbildningsm\u00e4ssigt s\u00e4tt.<\/p>\n
I boken Intersektionalitet \u2013 kritiska reflektioner \u00f6ver (o)j\u00e4mlikhetens landskap<\/em>, utgiven p\u00e5 Liber f\u00f6rlag, ges n\u00e5gon form av introduktion till ett intersektionellt t\u00e4nkande. F\u00f6rfattarna Paulina de los Reyes och Diana Mulinari skriver i sin introduktion att det handlar om att g\u00f6ra maktrelationer i den postkoloniala v\u00e4rlden begripliga och synliga. Tesen \u00e4r att det finns normer ocks\u00e5 i alla normkritiska r\u00f6relser. \u00c4ven om en \u00e4r feminist kanske en \u00e4r medvetet eller omedvetet bunden av vithetsnormen? Hur synligg\u00f6rs klass- och utbildningsskillnader i den ofta akademiska diskussionsv\u00e4rlden kring genus? Id\u00e9n \u00e4r att ett fokus, som k\u00f6n, bakgrund, klass eller sexuell l\u00e4ggning, inte r\u00e4cker f\u00f6r att kartl\u00e4gga och synligg\u00f6ra f\u00f6rtryck och or\u00e4ttvisor. Jag citerar f\u00f6rfattarna:<\/p>\n \u201dEtt intersektionellt perspektiv st\u00e4ller fr\u00e5gor om hur makt och oj\u00e4mlikhet v\u00e4vs in i uppfattningen om vithet, manlighet, k\u00f6nstillh\u00f6righet, heterosexualitet, klasstillh\u00f6righet m.m. genom ett st\u00e4ndigt (\u00e5ter)skapande av nya mark\u00f6rer som g\u00f6r skillnaden mellan ’vi’ och ’dem’ till sociala koder.\u201d<\/p><\/blockquote>\n Igen, det \u00e4r inte helt l\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 vad meningen ovan faktiskt inneb\u00e4r i praktiken. Men det \u00e4r h\u00e4r jag tror att folkbildning kan vara anv\u00e4ndbar. I folkbildningen finns metoder och pedagogik som kan bryta ner de h\u00e4r teorierna i konkreta \u00f6vningar, exempel och diskussioner. I slut\u00e4ndan handlar det om att varje organisation som vill arbeta mer demokratiskt, mer \u00f6ppet och utan socialt betingade bojor m\u00e5ste ta reda p\u00e5 vilka normer och strukturer som finns i deras alldeles egna interna kultur. Det beh\u00f6ver inte vara samma normer som \u00e4r dominanta i \u00f6vriga samh\u00e4llet. Det kan finnas helt unika egenskaper eller beteenden som har blivit mark\u00f6rer i en specifik organisation. Och n\u00e4r de blandas med de redan existerande (fr\u00e5n omv\u00e4rlden), tillkommer ytterligare ett lager, ytterligare en variabel som kan positionera m\u00e4nniskor h\u00f6gre eller l\u00e4ngre ner i den inofficiella rangordningen. Som exempel kan det p\u00e5 en viss arbetsplats vara statush\u00f6jande att alltid jobba sent. Om en \u00e4r en morgonm\u00e4nniska eller av andra sk\u00e4l inte kan eller vill arbeta p\u00e5 kv\u00e4llen f\u00f6rlorar en i status. Arbetsplatsen lyder dock under samma strukturer och normer som v\u00e4rlden runt omkring, s\u00e5 m\u00e4n har l\u00e4ttare att f\u00e5 status \u00e4ven h\u00e4r. Detsamma g\u00e4ller f\u00f6r de som beh\u00e4rskar spr\u00e5ket som dominerar p\u00e5 arbetsplatsen, de som ser ut som majoriteten p\u00e5 arbetsplatsen, de som har samma akademiska och kulturella bakgrund som majoriteten p\u00e5 arbetsplatsen och s\u00e5 vidare. F\u00f6r varje ny mark\u00f6r som en uppt\u00e4cker kan en addera ett trappsteg p\u00e5 den inofficiella hierarkin som pr\u00e4glar arbetsplatsen. Men sedan kan fokus falla p\u00e5 olika mark\u00f6rer vid olika tillf\u00e4llen. Och d\u00e5 kan en och samma person pl\u00f6tsligt g\u00e5 fr\u00e5n l\u00e5g status till h\u00f6g status.<\/p>\n Det h\u00e4r \u00e4r bara b\u00f6rjan. N\u00e4sta steg \u00e4r att titta p\u00e5 handikapp, tillg\u00e4nglighet, dolda handikapp, fobier och s\u00e5 vidare. Individuella begr\u00e4nsningar som g\u00f6r att olika individer har l\u00e4ttare eller sv\u00e5rare att \u201dta mark\u201d i strukturen. Att vara social \u00e4r exempelvis ofta en statush\u00f6jande mark\u00f6r. Men med ett psykiskt handikapp (som exempelvis torgskr\u00e4ck) kan det vara sv\u00e5rt att ta plats i olika sammanhang.\u00a0 Samtidigt \u00e4r det genant att tala om. Personen blir d\u00e5 dubbelt bestraffad \u2013 hen faller i status b\u00e5de om hen ber\u00e4ttar om sin begr\u00e4nsning och om hen v\u00e4ljer att f\u00f6rs\u00f6ka agera trots sin begr\u00e4nsning (och d\u00e5 p\u00e5 ett mindre dynamiskt s\u00e4tt \u00e4n \u00f6vriga).<\/p>\n Intersektionalitet handlar dock inte om att ta fram den exakta rangordningen i ett visst sammanhang. Snarare handlar det om, som de los Reyes och Mulinari skriver i sin bok, att \u201dutveckla en analys som f\u00f6rm\u00e5r f\u00f6rankra maktrelationer \u2026 och dess oj\u00e4mlika f\u00f6rdelning av materiella och symboliska resurser\u201d. Helt enkelt att g\u00f6ra det osynliga synligt.<\/p>\n Varf\u00f6r \u00e4r det h\u00e4r viktigt f\u00f6r folkr\u00f6relserna? Jo, d\u00e4rf\u00f6r att om en menar allvar med sin \u00f6nskan och sin str\u00e4van om att \u201dn\u00e5 nya m\u00e5lgrupper\u201d, \u201darbeta mer demokratiskt\u201d, \u201df\u00e5 aktivare medlemmar\u201d, \u201dsl\u00e4ppa fram yngre\/kvinnor\/m\u00e4nniskor med annan etnisk bakgrund\u201d s\u00e5 kr\u00e4vs ett rej\u00e4lt arbete. Det r\u00e4cker inte med kampanjer, konferenser eller projekt. Vad som kr\u00e4vs \u00e4r analys av r\u00e5dande strukturer \u2013 och sedan konkreta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att bryta dessa. Det finns inga genv\u00e4gar, men kanske kan det finnas hj\u00e4lp\u2026<\/p>\n En kan inte tackla dessa fenomen med exakt de h\u00e4r orden \u2013 med det h\u00e4r spr\u00e5ket. Det handlar mer om att ta fram verktyg som g\u00f6r att en organisation kan \u201duppt\u00e4cka sig sj\u00e4lv\u201d. Det handlar om en ing\u00e5ng som inte skuldbel\u00e4gger, utan uppmuntrar. Folkbildning kan vara en metod som \u00f6ppnar f\u00f6r s\u00e5dana processer. Jag vill verka f\u00f6r det.<\/p>\n En sak vill jag dock sl\u00e5 fast redan nu: Den som klagar p\u00e5 att de saknar m\u00e5ngfald i sin personalstyrka, men som inte ser \u00f6ver (med ett intersektionellt perspektiv) hur de rekryterar, f\u00e5r skylla sig sj\u00e4lv. Det \u00e4r ingen hemlighet att det \u00e4r bekv\u00e4mt att leta i sina egna n\u00e4tverk. Det \u00e4r heller inte speciellt sv\u00e5rt att r\u00e4kna ut att v\u00e5ra n\u00e4tverk pr\u00e4glas av de strukturer och normer som dikterar samh\u00e4llet i \u00f6vrigt. Vita, heterosexuella m\u00e4n tenderar exempelvis att v\u00e4lja andra vita, heterosexuella m\u00e4n. V\u00e5rt \u201dsynf\u00e4lt\u201d n\u00e4r vi letar rekryteringar \u00e4r begr\u00e4nsade av v\u00e5r historia. Resultatet blir att en missar massor av kompetens, som finns i andra sammanhang, i andra kluster, i andra n\u00e4tverk \u2013 eller helt frist\u00e5ende. En kan f\u00f6rst\u00e5s utlysa tj\u00e4nsten och kalla till intervjuer och tro att en p\u00e5 det s\u00e4ttet \u00e4r helt \u00f6ppen och mottaglig f\u00f6r allt som finns. Men \u00f6gonen vi tittar med letar omedvetet mark\u00f6rer som passar organisationens, v\u00e5ra egna och samh\u00e4llets strukturer, normer och hierarkier. D\u00e4rf\u00f6r kr\u00e4vs ett medvetet arbete f\u00f6r att s\u00e4tta upp nya kriterier f\u00f6r rekrytering. F\u00f6rst d\u00e5 blir en n\u00e5gorlunda fri att v\u00e4lja.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Ni som tr\u00e4ffar mig IRL (det vill s\u00e4ga fysiskt, i verkliga livet) vet att jag under n\u00e5gra m\u00e5nader sl\u00e4ngt mig med termen \u201dintersektionellt\u201d i tid och otid. Jag har p\u00e5 diverse m\u00f6ten sagt saker som \u201djag tror att vi beh\u00f6ver ett intersektionellt syns\u00e4tt\u201d eller \u201dom vi applicerar en intersektionalitetsanalys p\u00e5 det h\u00e4r\u2026\u201d Jag ska erk\u00e4nna […]<\/p>\n","protected":false},"author":93,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","uix_meta_title":"","uix_meta_description":"","uix_canonical_url":"","footnotes":""},"categories":[56],"tags":[66,105,157,166,135,79,82],"rightplace-folders":[],"class_list":["post-678","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blogg","tag-demokrati","tag-folkrorelser","tag-inkludering","tag-intersektionalitet","tag-jamlikhet","tag-jamstalldhet","tag-normkritik"],"yoast_head":"\n