förening för alla
Styrelsens arbetsordning
Det är en ljuvlig, solig dag i början av augusti. Jag jobbar med altandörren öppen mot trädgården.
Den här veckan gör jag de sista ändringarna i min e-kurs för styrelser, som nylanseras i nästa vecka. Jag har uppdaterat den efter att ha fått feedback från de första styrelser som genomfört kursen. Nu blir den ännu bättre än förut.
Min tanke med kursen är att ge styrelser möjlighet att själva designa sitt styrelsearbete, utifrån vad som fungerar för dem och deras organisation. Jag ger tips och råd, men det som är mest värdefullt är de diskussioner som styrelsen själva har, med utgångspunkt i föreläsningarna.
Just idag uppdaterar jag mallen för styrelsens arbetsordning, som ingår som material i kursen. Det är inte alla styrelser som jobbar utifrån en arbetsordning och för en del styrelser är den helt onödig. Men de allra flesta brukar tycka att en bra arbetsordning gör arbetet blir både lättare och mer effektivt.
Det passar bra att se över mallen, eftersom jag parallellt tar fram ett förslag på arbetsordning för styrelsen i Växjö Rödakorskrets, där jag är ordförande.
När jag valdes till ordförande så hade jag inte suttit i den styrelsen tidigare och inte heller varit aktiv i Röda Korset särskilt länge. Jag kände inte till alla rutiner och i början var det ganska frustrerande. Även om jag hade tillgång till vår fantastiska personal och de eldsjälar som suttit i styrelsen tidigare när jag behövde fråga något, så kändes det hela tiden som att jag låg steget efter, istället för steget före.
Om det hade funnits en arbetsordning som beskrev hur styrelsen arbetade, hur informationsflödena såg ut, samarbetet mellan styrelse och personal, hur vi organiserar våra frivilliga, vem som svarar på frågor från pressen och hur budgetprocessen fungerar, så hade det varit lättare att vara proaktiv och göra skillnad.
Det är inte så att dessa beslut inte fanns. Det är klart att de gjorde. Växjö Rödakorskrets är en välfungerande förening med bra rutiner. De var bara det att besluten om rutinerna fanns utspridda i olika styrelseprotokoll och i minnet hos personal och styrelsemedlemmar. Precis som i så många andra föreningar som jag har utbildat genom åren.
Det fungerar bra när det finns kontinuitet i föreningen, men om många styrelsemedlemmar byts ut samtidigt eller om föreningen väljer en ordförande som inte har erfarenhet av föreningen sedan tidigare så är det praktiskt om beslut om hur föreningen fungerar finns samlade på ett ställe.
Arbetsordningen är mer detaljerad än stadgarna och till skillnad från stadgarna så ägs arbetsordningen av styrelsen som kan uppdatera den när de vill. Det handlar inte om att detaljreglera eller att skapa fyrkantiga strukturer som hindrar nya initiativ. Det handlar om att säkerställa att vi är överens om våra roller och hur vi ska arbeta tillsammans. När vi vill ändra på vårt arbetssätt så gör vi den ändringen i överenskommelsen.
Att vara engagerad i en ideell styrelse ska vara roligt och enkelt. Jag hoppas att jag genom mina utbildningar, min bok om ideellt ledarskap och e-kursen bidrar till att styrelser kan skapa bra förutsättningar, så att de kan koncentrera sig på sitt viktiga uppdrag.
Lisa Moraeus
Lisa Moraeus är författare till boken "Brinna! Att göra skillnad som ledare i en ideell organisation". Hon coachar och utbildar ledare som vill förändra världen. Lisa har gedigen erfarenhet från ideellt ledarskap, bland annat från styrelsen i Amnesty Internationals svenska sektion och är idag egenföretagare med ledarskap inom ideell och idéburen sektor som specialområde.
Folkrörelsepodden – avsnitt 10: Peter Gustavsson, ordförande för kulturnämnden i Uppsala
I Folkrörelsepoddens tionde avsnitt samtalar Thor Rutgersson med Peter Gustavsson, ordförande för Kulturnämnden i Uppsala och facklig-politiskt ansvarig på ABF:s Förbundsexpedition.
Det blir ett samtal om värdet av kultur, om skrivandet och ordens värde i en rörelse ? och om rätten att både ta del av och skapa kultur.
Thor Rutgersson
Thor Rutgersson arbetar med folkbildning, skriver i jobbet och privat, skriver låtar och spelar in dem som hobby samt är Nintendo- och serietidningsnörd. Thor är även en av författarna till Demokratimodellen.
Konsten att ta semester
Den här veckan betar jag av min att-göra-lista för att kunna ta semester i några veckor. Just nu håller jag på att uppdatera min e-kurs för styrelser som nylanseras den 6 augusti efter konstruktiv feedback från de första pilotdeltagarna.
Det är faktiskt väldigt roligt. Idag har jag till exempel lärt mig hur jag kan förvandla muspekaren till en blå punkt och använda den för att peka på olika delar i bilden medan jag spelar in. Igår lärde jag mig hur jag kan separera ljud- och bildspåret, så att jag kan behålla inspelningen av min röst men byta ut texten i punktform som illustrerar det jag säger. Jag tror att det kan bli riktigt bra det här.
Jag vet precis vad som kommer att hända från och med söndag. Jag kommer att älska att vara ledig. De första timmarna. Sedan kommer jag att bli rastlös. Jag kommer att vilja öppna datorn, fundera på om jag inte ytterligare kan förbättra filmerna till e-kursen, kanske putsa lite på min hemsida eller kolla om det har kommit in några mail.
Om jag inte ger efter (och det tänker jag inte) så kommer jag att känna mig olycklig och tänka att allt nog är ganska meningslöst ändå. Är det inte någonting viktigt som saknas? Någonting jag glömt?
Om jag väntar ut den känslan också (och det tänker jag) så blir det snabbt bättre. Jag går till biblioteket och lånar ett par deckare. Jag bakar rabarbermuffins. Går ner på stan och lyssnar på någon utomhuskonsert. Cyklar till Kronobergs slottsruin med en utflyktskorg. Åker till Malmö några dagar och träffar goda vänner.
Och så vips är semesterveckorna slut och det kommer att kännas roligt och bra att börja jobba igen.
Någon gång under semestern brukar jag också drabbas av väldigt många idéer samtidigt. Det är som att hjärnan bara behöver vila några få dagar, sedan kommer en våg av euforisk energi och jag kommer på lösningar på frågor jag inte ens visste att jag hade. Då brukar jag ta fram ett block och en penna, anteckna det som kommer upp och släppa taget om det. Ungefär hälften är värt att ta vara på efter semestern, resten är överskottsenergi.
Det är livsviktigt att ta semester. Vi behöver göra tvärtom mot jobbvardagen, låta hjärnan vila från det vanliga. Det är klart att du får tänka, planera, drömma. Men inte jobba. Du vet skillnaden.
Vill du läsa något annat än deckare i hängmattan i sommar? Något som gör att du kan reflektera över ditt ledarskap, vem du vill vara och ditt engagemang? Beställ då ditt exemplar av Brinna! Att göra skillnad som ledare i en ideell organisation, den är ett trevligt sällskap i strandväskan. Ifall det inte känns som jobb att reflektera och tänka kring ideellt ledarskap. Då får det vänta.
Bara du vet vad du behöver för att kunna möta hösten mer utvilad än du avslutade vårterminen. En del (de flesta av oss) behöver en längre sammanhängande semester. Andra kanske blir mindre stressade av att gå in och jobba en liten stund var sjunde dag eller så.
Lär känna dig själv. Ge dig själv förutsättningar för återhämtning. Oavsett om det för dig betyder att fylla frysen med hembakta kanelbullar, kitesurfa, tågluffa eller konsumera stora mängder tv-serier. Det finns tid för ansvar, det finns stordåd att uträtta, efter semestern.
Lisa Moraeus
Lisa Moraeus är författare till boken "Brinna! Att göra skillnad som ledare i en ideell organisation". Hon coachar och utbildar ledare som vill förändra världen. Lisa har gedigen erfarenhet från ideellt ledarskap, bland annat från styrelsen i Amnesty Internationals svenska sektion och är idag egenföretagare med ledarskap inom ideell och idéburen sektor som specialområde.
Folkrörelsepodden – avsnitt 9: Mattias Dristig, kulturprojektledare och musiker
I Folkrörelsepoddens nionde avsnitt samtalar Thor Rutgersson med Mattias Dristig, kulturprojektledare och musiker, som arbetar för Landstinget Dalarna ? bland annat med projektet Kultur Hjärta Skola, där barn och ungdomar får makten över kulturen. Mattias är också politisk sångare och musiker och har en bakgrund som kulturarrangör och skribent, bland mycket annat.
Det blir ett samtal om att skapa plattformar för inflytande, om klass och socialt kapital, om hur makt fördelas och korrumperas och om hur vi alla kan hjälpas åt att skapa ett mer rättvist och inkluderande samhälle.
Thor Rutgersson
Thor Rutgersson arbetar med folkbildning, skriver i jobbet och privat, skriver låtar och spelar in dem som hobby samt är Nintendo- och serietidningsnörd. Thor är även en av författarna till Demokratimodellen.
Sagan om en besvärlig styrelse
Låt mig berätta en saga. Sagan handlar om Sara.
Sara är anställd i en liten förening i en mindre stad i Sverige. Hon är den enda heltidsanställda och hennes roll är att stötta de frivilliga och att hålla alla trådar när det gäller de aktiviteter som föreningen anordnar. Gunnar, som är Saras kollega, är egentligen pensionär men jobbar halvtid med att sköta föreningens ekonomi och allmän administration.
Totalt är det ungefär tjugo aktiva medlemmar i föreningen. Åtta av dem sitter i styrelsen. Av styrelsemedlemmarna är ungefär hälften drivande i föreningens olika aktiviteter. De medlemmar som inte sitter i styrelsen är mer sporadiskt engagerade, de kommer och går och samlas framför allt kring aktiviteter av olika slag.
Formellt är föreningen en lokalförening i en större rikstäckande organisation, men kansliet i Stockholm ligger långt bort och kontakten med dem består mest i att Gunnar skickar in föreningens bokslut och verksamhetsberättelse efter varje årsmöte.
Sara gillar sitt jobb. För det mesta. Hon gillar att hon får projektleda större och mindre arrangemang, alltifrån bokloppisen på våren och föreläsningsserien på hösten till mer nyskapande projekt som gatuteatern som föreningen stod för under sommarens stadsfestival förra året.
De delar av Saras jobb som handlar om stöd till föreningens medlemmar är inte lika roligt. Visserligen är medlemmarna jättetrevliga och lätta att ha att göra med. Många har bra idéer och det brukar vara bra stämning.
Problemet är egentligen styrelsen, tänker Sara. De är så hopplöst inkörda på hur det alltid har varit. De ifrågasätter alla nya idéer och kan inte tänka sig att ändra på någonting. För det mesta kommer de inte ens på föreningens aktiviteter och hjälper sällan till att marknadsföra utåtriktade arrangemang. Somliga kommer knappt på styrelsemötena ens.
Sara har föreslagit att styrelsen kanske kan träffas lite mer sällan och ha lite kortare möten. Det tar faktiskt tar ganska mycket av Saras arbetstid att förbereda styrelsemöten och dessutom tänker Sara att det vore smidigare om styrelsen inte hela tiden blandade sig i verksamheten.
Förslaget blev inte särskilt väl mottaget. Styrelsen är sådana bakåtsträvare. De ville inte alls korta sina möten eller träffas mer sällan och blev ärligt talat ganska upprörda. Sara förstår inte riktigt vad som var så himla känsligt med det.
Ibland önskar Sara att hon inte var anställd i en ideell förening, eller att hon åtminstone hade haft en anställd chef. Allt vore så mycket lättare om hon inte behövde ha med styrelsen att göra.
Sara förstår så klart att de som sitter i styrelsen också brinner för föreningen, på sitt sätt. Men det är väl inte styrelsen som ÄR föreningen? Nog måste det gå att göra saker på ett nytt sätt, visst ska vi väl kunna modernisera oss i takt med att samhället förändras?
Vad är egentligen problemet i den här föreningen? Vad tycker du att Sara ska göra? Och har du några råd till styrelsen?
Dela gärna med dig av dina tankar, antingen på Trinambais Facebooksida eller i kommentarfältet på min blogg.
Lisa Moraeus
Lisa Moraeus är författare till boken "Brinna! Att göra skillnad som ledare i en ideell organisation". Hon coachar och utbildar ledare som vill förändra världen. Lisa har gedigen erfarenhet från ideellt ledarskap, bland annat från styrelsen i Amnesty Internationals svenska sektion och är idag egenföretagare med ledarskap inom ideell och idéburen sektor som specialområde.
Föreningar är en mötesplats för människor med olika bakgrund. De skapar tillit mellan människor och bygger socialt kapital. Med Förening för alla vill vi skapa en plattform för erfarenhetsutbyte och idédebatt inom den ideella sektorn.
Vissa av inläggen presenterar de senaste rön från civilsamhällsforskningen. Andra behandlar väldigt praktiska frågor från föreningars vardag. Det händer att vi tar in inlägg som inte har med föreningar att göra utan som behandlar andra former av engagemang.
Förening för alla drivs av Trinambai som ett pro bono-projekt. Vi tjänar inga pengar på bloggen och alla skribenter bidrar ideellt.
Vill du skriva på Förening för alla? Läs vår skribenthandledning och hör av dig!