förening för alla

Vad är egentligen opolitiskt?

Nyss meddelade en stor fotbollsklubb att den inte kommer delta i Stockholm Pride i år eftersom det skulle vara för politiskt. Ett mycket märkligt resonemang. Det borde vara helt okontroversiellt att ta ställning för allas lika värde. Det går inte att förhålla sig neutral till det, så att inte ta ställning för det betyder i princip att ta ställning emot.

Nu finns det en del föreningar som inte vill vara politiska utan som finns till för att organisera fritidsaktiviteter. Det kan exempelvis handla om odlingsföreningar, kulturföreningar eller just idrottsföreningar. Deras medlemmar engagerar sig för att träffa andra med liknande intressen, inte för att driva politiska frågor. Andra organisationer är inte opolitiska men partipolitiskt obundna. Här finns det ofta missförstånd, många verkar ha svårt att hålla isär begreppen partipolitiskt obunden och opolitisk. Men faktum är att all form av påverkansarbete är politiskt, det skulle alltså vara rätt så meningslöst att driva en opolitisk patientförening, miljöorganisation eller fackförening.

Jag tror att många föreningar är alldeles för rädda för att ta ställning. Det finns en poäng i att inte gå ut och kampanja för ett specifikt parti. Men att ställa upp för demokrati och mänskliga rättigheter är inte politiskt utan en självklarhet.

Niklas Hill

Niklas Hill forskar om demokrati i ideella organisationer vid Stockholms universitet. Han är även grundare till bokförlaget Trinambai.

Folkrörelsepodden – avsnitt 8: Jenny Wrangborg, arbetarpoet och facklig ordkonstnär

Folkrörelsepodden I Folkrörelsepoddens åttonde avsnitt samtalar Thor Rutgersson med Jenny Wrangborg, prisbelönt poet och författare. Jenny skriver poesi med utgångspunkt i arbetslivet, politiken och den fackliga kampen.

Det blir ett samtal om kulturen i rörelsen, om ord som verktyg för förändring och om konstens roll för kamp och förändring.

Thor Rutgersson

Thor Rutgersson arbetar med folkbildning, skriver i jobbet och privat, skriver låtar och spelar in dem som hobby samt är Nintendo- och serietidningsnörd. Thor är även en av författarna till Demokratimodellen.

Är det en myt att ideella organisationer har låga löner?

I ett av mina senaste inlägg, ?6 timmars arbetsdag till ungdomsorganisationer??, skrev jag om att jag skulle undersöka och presentera hur MUCF och hur arbetsgivarorganisationer ser på frågan om arbetsvillkor och specifikt för ungdomsorganisationer inom ideell sektor.

Jag har varit i kontakt med IDEA ? Arbetsgivarförbundet för ideella organisationer, MUCF ? Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Medlingsinstitutet. Mina frågor när jag kontaktade dessa instanser var ganska likartade, ?Har ni någon information om hur löne- och arbetsvillkorsutvecklingen har sett ut för ideella organisationer och i synnerhet ungdomsorganisationer. Har det förts någon debatt eller diskussion om detta vad ni vet? Finns det någon rapport jag kan läsa eller siffror ni kan hänvisa till? Har ni själva funderat på dessa frågor??

Inte nog med att mina frågor som jag ställe var rätt likartade utan att även svaren jag fick av dessa instanser. Kort och gott, enligt dessa personer jag haft kontakt med så känner de inte till några studier, mätningar eller diskussioner om arbetsförhållandena med fokus på lön i ideell sektor.

Enligt IDEA så har de inget särskilt om just ungdomsorganisationers arbetsvillkor och tittar inte heller något särskilt på det. Generellt kan de säga att grundlönen är förhandland genom löneavtal mellan chef och medarbetare och inte genom facklig förhandling.

Det finns lönestatistik på gruppen som arbetar inom idéburen sektor men de siffrorna kan lättast de som är medlemmar i en arbetsgivarorganisation få tag på. Enligt representanten från IDEA så känner inte denna till någon diskussion kring lönenivåerna eller arbetsvillkoren på ideella organisationer och än mindre vad gäller ungdomsorganisationer. Enligt hen så följer lönerna avtalsrörelsen och löneutveckligen ser rätt lik ut i alla sektor med vissa glidningar, detta på en aggregerad nivå. De kan dock hålla med om att det generellt sätt inte finns så mycket monetära resurser hos ideella organisationer vilket gör att höga lönesättningar i förhållande till privatsektor inte är det vanligaste. IDEA jobbar med att utveckla löneavtal samtidigt som trenden går mot lokal lönebildning. IDEA jobbar med att öka medvetenheten om lönesättningen och att lönen är en stor del av en organisationens resurser och därför bör organisationer vara bra på att värdera det dem betalar för.

Cirka 75 procent av IDEAs medlemmar, som alla är ideella organisationer, är även bundna till kollektivavtal. Dock har de inte tittat specifikt på hur stor andel av ungdomsorganisationerna som är bundna till kollektivavtal eller hur lönesättningen ser ut, något de kanske borde göra efter närmare eftertankte. Även då värt att undersöka hur anslutningen till kollektivavtal ser ut hos dem som inte är medlemmar hos en arbetsgivarorganisation. Här är det verkligen intressant att se gruppspecifika undersökningar för att se det svart på vitt än att anta hur det kan se ut.

Enligt representanten från IDEA så tycker hen ändå att medlemmar som inte är knutna till kollektivavtal ändå är bra på att höra av sig och se sig för så de kan göra så bra ifrån sig utifrån deras förutsättningar, ?många vill göra rätt även om de inte har kollektivavtal? berättar hen.

Det har enligt hens uppfattning skett en positiv utveckling och att dem ideella föreningar inte ligger så långt efter snittet med sin lönesättning. Detta kan kanske bero på den ökade professionaliseringen inom civilsamhället?

MUCF ? Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor delar bland annat ut organisationsbidrag till många av Sveriges ungdomsorganisationer. Jag hörde med en handläggare för organisationsbidraget för att höra hur hen och MUCF ser på lönesättningen och nivån hos bidragstagarna. Det korta svaret är att de inte har någon kartläggning kring det, inte någon diskussion om det och de har inte heller någon åsikt om det. Organisationerna får i princip sätta vilken lön som helst om det är en nivå som årsmötet har beslutat om. Sedan kan MUCF anmärka och fråga om det men det handlar då inte om att bli återbetalningsskyldig. De har aldrig varit med om vad handläggare visste behövt anmärka personalkostnader för någon bidragstagare.

Då MUCF även ser det som att de kanske inte alltid är de enda bidragsgivarna så säger inte en rapportering om vad bidraget ska eller har gått till så mycket i relation till hela organisationen budget. Vad jag dock känner till så livnär sig många organisationer till stor del på MUCFs organisationsbidrag och att de andra intäkterna mest är temporära projektbidrag.

Och just det ? Medlingsinstitutet som ska verka för en väl fungerande lönebildning, medla vid arbetstvister och som har ansvar för den officiella lönestatistiken ? de visste ingenting, satt inte på några rapporter och hänvisade till SCB.

Kan det vara så att organisationerna är rädda för att sätta högre löner fast de egentligen med motivering skulle kunna göra det? Kan det vara så att lönerna är högre än vad jag hade trott? Varför förs inte denna diskussion mer mellan organisationerna och MUCF? Är det viktigt att höja lönerna och i så fall varför?

Forsättningen och slutdiskussionen följer i nästa inlägg om en månad där jag gör som jag blev rekommenderad av personen på IDEA, jag hör med några ungdomsorganisationer och fråga dem hur de ser på frågan om lönenivå och övriga arbetsvillkor!

Farida al-Abani

Folkhälsovetare och tobaksavvänjare som arbetar som projektledare för "Tobaksfri innerstad" på Stockholm stad och som tobaksavvänjare för Sluta-Röka-linjen. Har även enskild firma hon jag erbjuder tobaksavvänjning och föreläsning med fokus på tobak och hälsa. Är även svarare för umo.se för frågor om tobak. På fritiden är Farida aktiv inom nykterhetsrörelsen, tobakspreventionsrörelsen och miljörörelsen genom olika föreningar. Brinner för folkbildning, utveckla sitt och andras ledarskap och har ett hatkärlek till ordet engagemang. Kommer skriva om allt mellan himmel och jord på bloggen med stort fokus på civilsamhällets ansvar och roll. Faridas målgrupp är alla!

Folkrörelsepodden – avsnitt 7: Ivar Scotte från Sveriges Föreningar och MIP

Folkrörelsepodden I Folkrörelsepoddens sjunde avsnitt samtalar Thor Rutgersson med Ivar Scotte som är ordförande för Sveriges Föreningar och konsulent på MIP ? Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation.

Det blir ett samtal om föreningsformen, om styrkan i det ideella engagemanget, om hur den idéburna sektorn ska hitta former för samarbete och om hur vi kan hjälpas åt för att bli öppnare och nå längre.

Thor Rutgersson

Thor Rutgersson arbetar med folkbildning, skriver i jobbet och privat, skriver låtar och spelar in dem som hobby samt är Nintendo- och serietidningsnörd. Thor är även en av författarna till Demokratimodellen.

För ett tillgängligt Almedalen 2015

Årets Almedalen är runt hörnet och det är hög tid att planera detaljerna i olika arrangemang och seminarier. Står ni inför att börja marknadsföra ert event? Då är det här bloggtexten för er. Här följer några tips på hur er presentation, paneldebatt eller mingel kan bli mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar. Det är också tips på hur ni lättare når ut med ert budskap i Almedalsvimlet. Målet är ett arrangemang som ger inspiration, motivation och handlingslust.

INNAN EVENTET

Inbjudan/Marknadsföring. Kan alla läsa inbjudan? Se till att ha en layout som tilltalar alla. Du hittar tips i boken 10 tips för tillgänglighet om hur din layout både blir tillgänglig och snygg. Se också till att personer som använder skärmläsare kan läsa informationen på hemsidan eller pdf-inbjudan som ni skickar ut.

Tänk på språket. Satsa på ett skriva tillgängligt. Ett tillgängligt språk betyder inte att innehållet är förenklat. Det betyder istället att innehållet är enklare att ta till sig för alla som läser det.

Informera om tillgängligheten eller bristen på den. På så sätt vet alla vad som gäller och kan avgöra ifall de kan delta på ert arrangemang. Myndigheten för Delaktighet har en checklista för tillgänglig lokaler.

Håll ett parfymfritt arrangemang! Uppmuntra redan i inbjudan att lämna parfymer och starka lukter hemma.

Fråga om allergi eller andra behov. Andra behov kan handla om att en deltagare behöver hörslinga, teckenspråkstolk eller ledsagare. Om ni behöver boka tolk se till att vara ute i god tid. Här hittar du information om hur ni bokar teckenspråkstolk eller skrivtolk under Almedalsveckan .

UNDER ARRANGEMANGET

Välkomna med ett leende! Berätta kort vad som ska hända och hur lång tid det kommer att ta. Vill ni ha frågor under presentationerna eller i slutet av dem? Sammanfatta gärna det ni planerar att säga i början och tryck upp det i ett informationsblad. Där kan ni också skriva ut en eventuell ordlista.

Satsa på god ljudmiljö i lokalen.  Hörs den som talar tydligt? Studsar ljud på väggar, tak och golv? Finns det fasta installationer som fläktar, datorer, projektorer i lokalen som stör? Ju mer störande ljud desto svårare blir det att uppfatta det som sägs. Ljudmiljön påverkar tillgängligheten för alla. Framförallt för personer med hörselnedsättning och personer som är nybörjare på det språk som talas. Hörselskadades riksförbund har en bra checklista för tillgängligheten på Almedalen.

Använd mick! Se till att det finns bärbara mickar för frågor och kommentarer. Det är inte att rekommendera att en person har en mikrofon och upprepar det andra säger.  Undvik att ställa frågan: Hör alla? Den som inte hör frågan kan ju inte svara på den heller.

Satsa på tydlig kommunikation. Människor kan lyssna till vad en person talar om i 10 minuter sedan faller koncentrationen. Hur löser ni det? Uppmuntra variation på presentationer och betona vikten av att hålla tiden i paneldiskussioner. Vad är det för vits att fortsätta prata om de flesta har slutat att lyssna? Variera gärna med film (kom ihåg att texta) och bilder. Det gör det lättare för personer med till exempel dyslexi att ta till sig budskapet. Men variationen är en fördel för alla.

Tydliga powerpoint-presentationer. Se till att det finns kontraster i din presentation. Undvik många olika färger. Undvik rött och grönt som är svåra att särskilja ifall den som lyssnar på presentationen är färgblind.

Läs upp allt som står skrivet på whiteboard, papper eller powerpoint.

Möblera med plats för rullstol och teckenspråkstolk.

Tejpa sladdar.

Ha en god belysning. Det är bra för alla att kunna se den som talar bra, men extra viktigt för personer med hörselnedsättningar.

Vädra rummet innan. Syre är bra för allas tankeverksamhet. Tänk bara på att vädra med hänsyn till pollenhalten utomhus.

Bjuder ni på mat eller tilltugg? Se till att det finns matalternativ och märk upp vad maten innehåller. Uppmärksamma eventuell serveringspersonal på att hålla koll på vilka gäster som har kommit till minglet eller arrangemanget. På så sätt kan personalen ge god service till personer som till exempel använder rullstol och inte når upp till en hög disk.

Bjuder ni på dryck? Erbjud alltid bra alkoholfria drycker. Systembolaget bjuder på tips och inspiration.

Håll tiden! 

Och glöm inte: Ha kul!

ERBJUDANDE
Just nu har alla ideella organisationer 15 procent rabatt och alla LSU medlemsorganisationer 25 procent rabatt på föreläsningen 10 tips för tillgänglighet på en timme. Passa på och bli en mer tillgänglig organisation. Föreläsningen passar bra för personaldagar, styrelsemöten, personalmöten eller medlemskonferenser.

Läs mer om föreläsningen och hur du bokar den här.

Åsa Gustafsson

Åsa Gustafsson är civilekonom i grunden och har skrivit boken 10 tips för tillgänglighet. Hon föreläser och stödjer organisationer som vill bli mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Åsa har lång erfarenhet från ideella organisationer, bland annat som anställd på Sveriges förenade studentkårer. Numera driver Åsa Futurista och är expert på tillgänglighet.

om

Föreningar är en mötesplats för människor med olika bakgrund. De skapar tillit mellan människor och bygger socialt kapital. Med Förening för alla vill vi skapa en plattform för erfarenhetsutbyte och idédebatt inom den ideella sektorn.

Vissa av inläggen presenterar de senaste rön från civilsamhällsforskningen. Andra behandlar väldigt praktiska frågor från föreningars vardag. Det händer att vi tar in inlägg som inte har med föreningar att göra utan som behandlar andra former av engagemang.

Förening för alla drivs av Trinambai som ett pro bono-projekt. Vi tjänar inga pengar på bloggen och alla skribenter bidrar ideellt.

Vill du skriva på Förening för alla? Läs vår skribenthandledning och hör av dig!

Free delivery for orders over 999 kr
0%
Blog idea