För som redan har läst mitt inlägg om huruvida alla ska gå exakt samma kurs eller inte så kanske ni mins att jag lovade att utveckla frågan om alternativa sätt att förmedla information. Om vi kort påminner oss om att det finns fyra olika sätt att ta till sig information på (auditivt, visuellt, taktilt och kinestetiskt), så inser vi att vi behöver ta hänsyn till detta när vi planerar kurser. Även om det finns personer som kan tillgodogöra sig information på alla dessa sätt finns det många som har starka preferenser för en eller två av dessa sätt och därmed behöver få lära sig på sitt sätt om det ska bli ett riktigt bra lärande. Trots att många är bra på att ta in taktila och kinestetiska element i sina kurser brukar det landa i massor av text och prat.
Min teori är att det beror på att vi har svårt att tänka oss andra sätt att förmedla information än genom tal och text. Ofta berättar vi något och skriver/visar powerpoint eller så ber vi gruppen läsa en text och sen övar vi taktilt eller kinestetiskt. Då blir det kanske ett rollspel eller en planschövning för att repetera eller få en djupare förståelse för det vi just hört/läst. Detta är mycket bra för auditiva och visuella personer eftersom det är positivt att först lära sig via sitt starka sinne och sen repetera med ett svagare. Men andra skulle behöva öva först och läsa/lyssna sen. I många fall behöver vi då hitta sätt att ge information genom aktiviteter där vi får använda händerna eller hela kroppen. I detta blogginlägg vill jag ge några tips och idéer som kan vara en väg att börja jobba med detta.
Taktila sätt att lära ut kunskap och förmedla information
För taktila personer skulle det kunna funka med ett slags bordsspel, tänk lite som TP fast med frågor inom kursens kunskapsområde. Vill ni lära ut i vilken ordning något ska göras kan ni skriva varje uppgift på en lapp och låta kursdeltagarna få resonera och försöka räkna ut ordningen. Övningarna ska gärna vara självrättande, så ni kan då skriva siffrorna på baksidan av lapparna. Gör ni övningen ofta så laminerar ni såklart korten.
Exempel politisk ideologi: Vill ni lära ut betydelsen av olika ideologier kan ni göra två olika sorts kort, hälften med namnen på ideologierna och andra hälften med beskrivningar av dem. Sen kan ni använda dem på olika sätt, de kan användas som ett memory eller så kan det vara en gruppövning att para ihop dem. Ni kan dessutom skriva ut en spelplan med en höger-vänster-skala där deltagarna ska försöka placera de olika ideologierna. Vill ni göra det ännu svårare så skriver ni ut två beskrivningar per ideologi och så ska får de i uppgift att räkna upp vilka som kommer från samma ideologi och sen koppla det till de olika ideologierna som kanske finns på en spelplan. Eller så skriver ni ut bilder på frontfigurer från olika ideologier på kort och har andra kort med citat de har sagt, årtal de levde eller en beskrivning av deras ideologi som ska paras ihop. Ni kan höja nivån genom att ha separata lappar för personer, ideologier, citat, årtal mm och låta deltagarna pussla ihop alla. Mitt tips är då att ni antingen genom symboler eller färger skiljer de olika typerna av lappar åt.
Kinestetiska sätt att lära ut kunskap och förmedla information
För kinestetiska personer kan ni ofta använda samma övningar som för taktila men i större skala. Har ni gjort ett TP-variant eller ett annat frågespel så gör ni en stor golvplan där deltagarna själva ska vara spelpjäser, istället för att samla vanliga poäng kanske de får saker att hålla i, hänga om halsen eller liknande. Lapparna på i vilken ordning saker ska vara gör ni A4-stora och så får deltagarna lägga dem i rätt ordning på golvet eller sätta upp dem på väggen. Använd er gärna av dramatiseringar, rollspel och fyrahörnsövningar. Värderingsövningar där de ska ta ställning till påståenden genom att rada upp sig på olika skalor kan också vara bra. Tänk på att de kan behöva röra sig i hela rummet, inte bara ta nått steg hit eller dit. Det är i rörelsen som lärandet sker, tiden för förflyttning är också ofta tiden för tanke och fundering. Ska ni lära ut saker som medlemsvärvning eller insamling av pengar kan ni ha övningar där ni testar olika rörelsescheman för dessa. Exempelvis kan ni ge alla en bössa och låt dem gå runt på olika sätt i rummet och be om bidrag, föreslå olika kroppsspråk de kan testa eller varför inte olika röstlägen?
Om vi går tillbaka till exemplet med politisk ideologi så gör ni korten stora som A4-papper och sen kan de göra ett stort golv-memory istället. Ni kan också ge hälften av deltagarna namnen på ideologierna och andra hälften beskrivningen och göra ett socialt spel i rummet, enklast kanske är om de håller upp sina lappar och parar ihop sig. Vill ni göra det svårare kan ni be dem gömma korten och låta dem gå runt och ställa frågor till varandra för att hitta sin matchning. Vill ni placera dem på höger-vänster skapa drar ni ett snöre tvärs över golvet och ber deltagarna ställa sig där de tror att deras ideologi hör hemma.
Många möjligheter
Möjligheterna är många. Ska vi lära oss om situationen i ett visst land eller världsdel kan vi ha små eller stora kartor och med kort eller post-its placera ut olika händelser, hjälpbehov, statsskick, BNP m.m. på kartan. Vi kan också rollspela situationer som sker där. Vi kan ha kort med berättelser och bilder som berättar en historia om olika personer i landet/världsdelen och koppla ihop det med skeenden, situationer, institutioner mm. Detta kan göras i kurser som handlar om t.ex. ekonomiskt stöd till katastrofdrabbade områden men skulle lika gärna kunna användas för att illustrera hur situationen ser ut här i Sverige. Det kan användas för att visa på klyftorna i samhället, strukturer och normer, levnadsvillkor, hur arbetskraft rör sig, vilken typ av jobb som finns var och mycket mer. Byt ut land mot en bild på en företagsbyggnad som visar olika nivåer i en organisation så fungerar ett liknande koncept för att förklara normer, värderingar och strukturer på en arbetsplats, eller varför inte använda en karta över riksdagshuset för att förklara hur riksdagen arbetar?
Att arbeta taktilt eller kinestetisk betyder inte att det är förbjudet att använda text, bilder, ljud m.m. Det betyder bara att texten, bilderna, ljuden osv. ska användas praktiskt antingen med händerna eller med kroppen samt att text och ljudmassorna inte ska vara stora eller tunga.
Kursledarens roll
En fråga som är viktig att tänka på är vad som händer med kursledaren vid den här typen av lärande. Vad ska denna göra om inte att stå längst fram och tala/skriva/visa? Här kan det vara svårt för vana föreläsare att bryta sina mönster. Men i den här situationen blir kursledaren en resurs, någon som ger feedback och stöd och hjälper gruppen att sammanfatta och ser till att saker inte missuppfattas. Självklart kan även en sådan kurs ha tal och text, som jag sa i inledningen så är det bra att lära med sitt starka sinne och repetera med ett svagare. Men det betyder i det här fallen att vi först spelar/övar/rollspelar osv och sen pratar/skriver/läser/lyssnar. Kursledarens roll blir därmed inte kunskapsförmedlande utan fokus kan ligga på att fånga in och dela insikter, se redovisningar och ge feedback. Den rollen är i många fall mer givande än att stå och rabbla fakta och beskriva saker, som kursledare får jag plötsligt tid för individer och fördjupningen av kunskap. Det finns självklart sätt att få inta den rollen även med auditiva och taktila kursdeltagare med ett slags flipp-the-classroom tänk, spela in ljudfiler, låt kursdeltagarna läsa texter istället för att föreläsa. Eller varför inte spela in dina föreläsningar på film som kursdeltagarna kan titta på innan, under eller efter kursen? Då frigörs återigen tid för kursledaren att ägna sig åt fördjupning och utveckling istället för kunskapsförmedling.
Lycka till med att testa dessa idéer i er egen kursutveckling eller hitta på egna! Har ni bra exempel på hur ni förmedlar kunskap med taktila och kinestetiska arbetssätt får ni göra dela med er av dessa.
Linnéa Sjögren
Linnéa Sjögren är genusvetare och arbetar med pedagogisk produktion. Linnéa har tidigare arbetat som chef, utbildare och projektledare inom lokaltrafiken och brinner för utveckling, engagemang och förändring på individ- och samhällsnivå.
