Statsvetarna Erik Amnå och Joakim Ekman påvisar att en av världens största studier på temat kommit fram till att 46% av unga 13-30 tålmodigt står ?stand by? och inväntar ett kall från de politiska föreningarna utan att engagera sig. När studien gjordes offentlig undrade nog många politiska föreningar ”hur fan ska vi kunna aktivera facebookgenerationen?”. Jag har själv ingen erfarenhet av partipolitiska rörelser men jag känner igen paniken från Föreningen Nordens ungdomsförbund (FNUF) där inte ens 100 medlemmar är aktiva av våra totalt 1 300. Jag känner också igen det i min egen panik där mitt nomadiska liv gjorde ett hållbart engagemang omöjligt tills jag mötte en organisationsordförande som såg möjligheterna. För att kunna engagera fler och få våra redan medlemmar att aktivera sig börjar jag med att reflektera över olika organisationers karraktär, vad har våra medlemmar för förutsättningar bortom resurser och styrelserum? Sedan tar jag mig en titt på de tre strategier som du kan använda med start idag utan att inleda ett helt organisationsutvecklingsprojekt i miljonstorleken. Helt enkelt, hur ser en organisation med aktivt ungdomsengagemang ut?
Enligt Willi Scholl, tidigare chef för UNDPKO[1] och UNDP[2], finns det tre kategorier eller karraktärer av föreningar vilka arbetar och interagerar med sina medlemmar på helt olika sätt. I en omarbetad version har jag försvenskat dessa tre kategorierna så att du ska kunna pricka in just din förening. Givetvis kan kategoriseringen skilja sig mellan moderförbundet och lokalföreningar och även lokalföreningar sinsemellan.
Kanske är din organisation eller lokalförening, precis som FNUF, människocentrerad? Ni fikar ofta och mycket, faktiskt lägger ni större delen av eran budget på just kanelbullar. För er är det viktigt att göra saker tillsammans vilket lett till att ni inväntar att ?någon? ska ta initiativet. I en människocentrerad organisation är det väldigt få som känner till föreningens syfte vilket också leder till att det är väldigt få aktiviteter som arrangeras. Alla medlemmar upplever trots allt att de trivs och att de har många goda vänner i föreningen. Den människocentrerade föreningen har en överhängande risk att utvecklas till en så kallad ?trivselklubb? där inget görs men alla mår bra.
Den principfasta föreningen å andra sidan har tydliga mål och tydlig inriktning på alla de aktiviteter som genomförs. Faktum är att tydligheten är så viktig att det ofta slutar med att inga aktiviteter genomförs alls då risken för vagt innehåll, indirekthet till stadgar och oberäkneliga effekter är för stor. I den principfasta föreningen, så som politiska föreningar, diskuteras det vilt och den gemensamma identiteten är essentiell, tanken är den som räknas. Många principfasta organisationer tenderar att hänga kvar i livet långt efter aktualiteten och medlemmarna lämnat dem och de transformeras då till en ?zoombieförening?.
Sist men inte minst har vi vad jag kallar ?bidragsknarkarföreningen?, mer formellt benämd den aktivitetsorienterade föreningen. Här saknas helhet men inte pengar. Aktivitet efter aktivitet arrangeras och målet är att vi gör saker tillsammans. Tyvärr saknas reflektion och många medlemmar saknar kunskap om sitt medlemskap? Ofta vet inte ens medlemmarna att de är ?medlemmar?. Men det är lätt att söka bidrag per projekt och organisationen blir ofta expert på de aktiviteter som genomförs. I den här kategorin hittar vi både diverse idrottsförbund och Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU).
Nu sitter du nog där och funderar vilket alternativ som är bäst och slår huvudet i väggen för att du känner att gräset definitivt är grönare på andra sidan staketet från din organisation. Det är sant att en bra föreningen nog har lite av allt men att bara tillhöra en kategori är inte lika med en dåligt fungerande organisation. Kategorierna är bara ett verktyg för att hjälpa dig att reflektera över din organisations svagheter och styrkor så att du kan skapa dem möjligheter som behövs för att den aktiva medlemmen ska trivas som fisken i vattnet. Vill du aktivera fler medlemmar och locka nya medlemmar kan dessa kategorier användas för att analysera vad din förening saknar. En människocentrerad organisation som FNUF behöver exempelvis (liknande den principfasta föreningen) tydliggöra sina ståndpunkter och arbeta för att skapa en gemensam identitet som medlemmarna kan hitta mening och mål i för att kunna driva aktiviteter själva och vilja bära organisationen framåt.
Men nu har vi kommit så långt att jag måste avslöja en hemlighet? Alla medlemmar är inte aktiva, alla medlemmar vill inte vara aktiva och den passiva medlemmen ska inte underskattas . Den passiva medlemmen är den som betalar eventuell medlemsavgift och stöttar de arbete organisationen gör oavsett vad. I facebookgenerationens vokabulär är det passiva medlemskapet likvärdigt med lajkandet (Y). Ett slags representantskap där några få leder aktiviteter och opinion med telpatiskt stöd av många. Men vi behöver den aktiva medlemmen för att en verksamhet ska existera och lajkas överhuvudtaget, så när vi väl anpassat förutsättningarna i föreningen vad kan vi göra då?
Av egen erfarenhet som projektledare, ordförande och ?planter? (från engelskans ?to plant?: en person som kommer på idéer och får andra att haka på) har jag upptäckt tre strategier som du kan använda, från och med idag.
- I ett samhälle där ingen vill investera i långsiktiga projekt och där Stockholms tunnelbana är en metafor för massans likgiltlighet så är det en sak som lyser i statsvetarna Erik Amnås och Joakim Ekmans uttalande. 46% av unga 13-30 år söker sitt kall. Unga människor vill inte ha ett tidsfördriv, de är stand-by för något större. Det är därför både förvånande och självklart att de projekt som varit mest lyckade är dem som krävt mycket arbete, mycket tid, och många människor. Engagemang skapas med aktiviteter som både har förberedelseträffar, är omständiga (inbegriper egenskapad rekvisita, resor, eller utbildning för att genomföra) och påverkar omvärlden (inkluderar liten påverkan som möten med personer utanför den direkta gruppen och större påverkan så som mediauppmärksamhet).
- I en organisation utan historia, antingen på grund av misslyckat tidigare arbete eller på grund av att den är nystartad, krävs både mod och tålamod. Med såna förutsättningar använder jag google-startegin: starta 100 initiativ och var beredd på att 50 misslyckas, gå vidare med resterande 50 genom att antingen vidareutveckla, slå ihop eller bibehålla dem som de är. Ett misslyckat projekt är perfekt under dessa förutsättningar för att de gör medlemmar modiga nog att våga vara med när de ser att misslyckanden är en del av processen. I slutändan har du en rad olika aktiviteter där du vet vad som lockar nya medlemmar och vad som skapar eld och lågor hos de medlemmar som dess för innan stått stand-by. (OBS! Ett misslyckat projekt ska avslutas fortast möjligt, ?kill your darlings?.)
- Sista strategin har jag just vågat mig på själv och jag är tacksam att någon vågade sig på detta med mig – att leda på eller från annan ort. I en ungdomsorganisation krävs ofta reell närvaro för att kunna engagera sig i en ledarroll, detta trots att vi vet att unga ledare ofta aktiverar sig i mycket samtidigt och kräver flexibilitet för att orka och vilja vara med. En ledare vill det bästa för sin förening och när hen studerar utomlands eller på annan ort; har ansvar i flera organisationer på olika positioner; eller är på olika platser i livet, tenderar hen att avsäga sig ledarpositioner och styrelseposter med föreningens bästa i åtanke. Detta gäller även gruppen 30 och 40-åringar som bildat familj och känner att energin och tiden tar slut. Att ge upp en ledare som bestämt sig för att fortbilda sig eller engagera sig i sin andra passion är att kasta guld i komposten, här krävs det att det finns en möjlighet för en mer långsam förbränning av aktivism och en löpande kontakt och ett löpande stöd. Här krävs en styrelse som är villig att utnyttja alla tekniska moderniteter, så som skype vid styrelsemöten. Här krävs en styrelse som ser möjligheter i expansion, kanske kan den resande ledaren initiera projekt på annan ort eller informera viktiga aktörer om föreningens verksamhet. Eller kan personen medverka med idéer istället för handkraft, så som projektdesign eller fundraising. Med dessa åtgärder gör vi ett engagemang för moderna ledare möjligt, så att de i sin tur kan engagera sig lite i taget och alltid kommer tillbaka.
Så hur ser en organisation med aktivt ungdomsengagemang ut?
Organisationen med ett aktivt ungdomsengagemang har mycket tid för reflektion och utveckling. För att öka det aktiva engagemanget kan en förening fokusera på tre saker: att öka identitetskänslan och centralisera verksamhetens syfte; att lära känna varann och våga göra nya former av aktiviteter; eller att utöka medlemmarnas ansvar bortom årsmötet eller den enskilda aktiviteten. Lyckade projekt är de projekt som kräver tid och ansträngning, och för att hitta ett initialt intresse hos medlemmar generellt kan organisationen använda 50/50-metoden (s.k. google-strategin). I alla organisationer finns det dessutom några personer som vi ska stötta lite extra och det är våra ledare. Se till att ledarna inte känner sig hindrade i sitt livsökande utan att de kan varva sitt engagemang med andra engagemang och livshändelser. I sin tur kommer de aktivera ännu fler eller generera fler telepatiska supportrar (Y).
Emelie Weski
Emelie Weski är humanitär arbetare och utför idag fältresearch i Colombia, där hon fokuserar på arbetet och säkerheten för de humanitära frivilliga. Hon är också ordförande för Föreningen Nordens Ungdomsförbund Stockholm och har tidigare suttit i nationella styrelsen där hon driver projekt inom demokratiutveckling, jämställdhet och internationallisering. Emelies största passion är engagemanget och ledarskapet där målet är att pusha samhällsutvecklingen framåt tillsammans med andra drömmare. Emelie är en kvalificerad "planter", en idéskapare och idéspridare.
