Många styrelser möter utmaningar kring arbetsfördelningen. Det är inte ovanligt att en eller två personer bär på hela arbetsbördan medan andra deltar passivt i styrelsearbetet. Den typen av ojämn arbetsfördelning resulterar i utbrändhet samtidigt som den motverkar långsiktighet och släcker engagemang.
Tydligt uppdrag och rollbeskrivning leder inte alltid per automatik till tydlig och balanserad arbetsfördelning. Ordföranden behöver därför kunna delegera utifrån intresse och förmåga. Hen behöver också tro på att alla i styrelsen vill och kan ta sitt ansvar. Att dela och fördela arbetsuppgifterna gör att arbetsbördan jämnas ut medan engagemanget bland ledamöterna hålls vid liv. Det är viktigt med uppdrag som en brinner för och som ger energi.
Att dela och fördela kräver förberedelser i form av inventering. Vem gör vad? Vilken kompetens kan jag bidra med? Vilka hjärtefrågor har jag? På vilket sätt kan jag göra bästa nytta? Hur kan jag konkret bidra till att utveckla organisationen? Uppdraget blir mera meningsfullt när varje ledamot finner och får en lämplig arbetsuppgift att fokusera på.
Att dela och fördela innebär inte att alla uppgifter ska smetas ut. När ansvaret kring en uppgift hamnar på alla i styrelsen blir det oftast inte gjort. Det som händer är att uppgiften hamnar mellan stolarna och allas ansvar blir ingens ansvar. Vi bör och ska kunna hjälpas åt men en person rekommenderas ta övergripande ansvar. Det är enklare att utkräva planering, genomförande och återkoppling när varje arbetsuppgift har en huvudansvarig. Fördelning av styrelsearbetet kan också göras med hjälp av olika arbetsgrupper vilka speglar ledamöternas kompetens och intressen.
Att dela och fördela är nödvändigt för ett fungerande styrelsearbete. En balanserad och individuellt anpassad arbetsfördelning leder till kollektiv effektivitet och vital verksamhet.
Mirella Pejcic
Mirella har studerat mänskliga rättigheter och arbetar inom ideella sektorn. Hon är en av författarna till Demokratimodellen.
