Thor Rutgersson skrev ett bra och viktigt inlägg i fredags. Det handlar om psykisk ohälsa.
Jag är så glad att fler och fler lyfter den frågan, inte minst bland oss som är engagerade i ideella organisationer.
Under de senaste åren har jag utbildat och coachat hundratals ledare inom den ideella sektorn. Att leda på ett mer hållbart sätt är en fråga som återkommer allt oftare. Det är hoppfullt att de röster som höjs för en mer rimlig psykosocial arbetsmiljö inom den ideella sektorn blir allt starkare.
Samtidigt har jag mött alltför många ledare som vittnar om att stress, prestation och höga krav har gått ut över deras hälsa. Flera har varit utbrända i perioder, ofta mycket tidigt i livet. Alldeles för många säger att det ideella ledaruppdraget inte var värt de uppoffringar som krävdes när det gäller framför allt hälsa och nära relationer.
Jag tycker att det här är helt oacceptabelt. Vi kan inte ha en ideell sektor som sliter sönder människor. Det är inte värt det, det är aldrig värt det.
Några självklara svar på vad vi ska göra för att hållbarhetssäkra våra organisationer har jag inte. Jag håller med Thor Rutgersson om att ett första steg är att prata om hur vi mår. Jag hoppas också på ett konstruktivt och kreativt samtal om hur vi skapar en ideell sektor som vi mår bra av. Vad behöver hända?
Här är några idéer:
1. Mer delat ledarskap.
Om vi delar på ledarskapet kan vi avlasta varandra, hjälpas åt att sätta rimliga mål, prata om hur vi har det och om det finns något vi vill göra annorlunda. När det fungerar kan delat ledarskap vara mycket bra för hälsan och hållbarheten. Det blir mindre sårbart och ledarna kan täcka upp för varandra och behöver inte vara på topp jämt.
Det kräver dock en medvetet designad ledarskapsrelation och gärna utbildning eller coaching i just delat ledarskap. När det inte fungerar gör det delade ledarskapet ofta mer skada än nytta.
2. Sluta mata stresskulturen.
Jag vill att vi som är ideellt engagerade (och alla andra också förresten) kommer överens om att omedelbart sluta upp att glorifiera stress. Det får inte vara hög status med en full kalender. Vi måste sluta kokettera med sömnsvårigheter, en kexchoklad i handen mellan två möten istället för lunch eller maratonmöten långt in på nätterna.
Vi kan vända det. Vi kan bestämma oss för att det normala är att ha tid för återhämtning, att ta en förmiddag ledigt för att gå och yoga innan jobbet, att delegera och släppa taget. Men då behöver vi vara många som bestämmer oss samtidigt.
3. Lyssna på varningssignalerna. Ta dem på allvar.
Det är lätt att få tunnelseende och inbilla sig att jorden går under om jag missar ett styrelsemöte eller om underlaget inte blir perfekt. Det ska vara lustfyllt och hälsosamt att vara ideellt engagerat. Inte tvärtom. Då är det någonting som är fel.
Ge inte organisationen konstgjord andning genom att stanna i sammanhang där du inte kan komma till din rätt och där du nöts ner. Släpp taget och låt det krascha istället.
Det betyder inte att allting alltid ska kännas bekvämt och enkelt. Att bli utmanad, tänja på våra gränser och våga göra saker som vi inte trodde att vi kunde är en viktig drivkraft hos många som är ideellt engagerade. Det är när vi aldrig får vila och det som förut kändes pirrigt istället är ett obehagligt moln i magen som aldrig försvinner som det börjar bli farligt.
Vi vill ju göra skillnad, vi vill förändra världen. Då gäller det att komma ihåg att du är organisationens viktigaste resurs. Att låta bli att ta hand om dig själv, din hälsa och din energi, är värre än att råka slarva bort hundra tusen kronor av organisationens pengar.
Vi behöver dig. Världen behöver dig. Ge dig själv förutsättningar att hålla i längden och att vara ditt bästa jag.
Lisa Moraeus
Lisa Moraeus är författare till boken "Brinna! Att göra skillnad som ledare i en ideell organisation". Hon coachar och utbildar ledare som vill förändra världen. Lisa har gedigen erfarenhet från ideellt ledarskap, bland annat från styrelsen i Amnesty Internationals svenska sektion och är idag egenföretagare med ledarskap inom ideell och idéburen sektor som specialområde.
