Vissa storföretag utför ibland uppdrag pro bono. Det innebär att de arbetar utan betalning, men kan använda uppdraget i sin marknadsföring för att framställa sig som ett ansvarstagande företag. Båda vinner och det låter ju bra. I många fall är det det också. Men jag vill lyfta två fallgropar som kan göra en pro bono-tjänst till en riktig björntjänst.
Det är inte ovanligt att företag inte lägger lika mycket krut på pro bono-uppdrag som på betalda uppdrag. Rätt som det är är gratistimmarna slut och då är det bara att nöja sig med resultat eller att betala extra för att företaget ska jobba vidare. Eller också levererar företaget inget användbart, men det går ändå åt mycket arbetstid för avstämningsmöten och administration.
Tyvärr inser många inom ideella sektorn inte att föreningsutveckling är ett kunskapsområde som kräver expertis, det kan hänga ihop med förenings-janten. Anlitar en då ett företag som inte kan ideella sektorn för att exempelvis ta fram en kampanjstrategi blir det lätt dåliga lösningar. Exempelvis är det inte givet att alla reklambyråer förstår att medlemmar inte är kunder. Organisationen tappar då trovärdighet. Då är det en klen tröst att det företag som utförde uppdraget gjorde det pro bono.
Att samarbeta med ett företag som arbetar pro bono kan vara ett väldigt bra sätt att få saker gjort utan att det kostar skjortan. Men det kan också kostar mer än vad det smakar. Vissa gånger kan det vara bättre att tacka nej till ett pro bono-erbjudande och istället välja en leverantör som sitter på den kompetens och betalar ett rimligt pris för det. Frågan är alltså: har du råd att ta emot gratisarbete?
Niklas Hill
Niklas Hill forskar om demokrati i ideella organisationer vid Stockholms universitet. Han är även grundare till bokförlaget Trinambai.
