I boken Demokratimodellen skriver Thor Rutgersson och jag om utmaningar att attrahera och behålla unga vuxna inom föreningslivet. Vi diskuterar generationsmöten och föreslår bland annat minskad byråkrati och ökad digitalisering av verksamheten såväl som minskade hierarkiska strukturer, kreativa mötesformer och strategiskt arbete med folkrörelseutvecklingen.
Minskad byråkrati och ökad digitalisering hänger ofta samman. Det underlättar om blanketter och närvarolistor kan skickas in digitalt eller om möjlighet att rösta på nätet erbjuds. Webbmöten är viktiga för aktiva medlemmar som vill lättare kunna kombinera uppdraget inom föreningslivet med studier och familjeliv. Föreningar bör även erbjuda lättillgängliga inspelade föreläsningar, kurser och utbildningar som kan underlätta engagemanget och främja långsiktighet. Mentorskap och kontinuerligt erfarenhetsutbyte är också viktiga komponenter i arbetet och även dessa kan nätbaseras.
Många traditionella folkrörelser saknar förnyelse och strukturer som välkomnar mångfald samtidigt som de professionaliserar sina tjänster och alltmer breddar verksamheten. En del av traditionella folkrörelser har tappat sin attraktionskraft bland de yngre generationerna. Det innebär dock inte att unga har slutat engagera sig ideellt. Unga vuxna väljer numera att i allt högre utsträckning engagera sig inom icke-traditionella rörelser och lösare, mindre hierarkiska, sammanslutningar och nätverk. Engagemanget bland unga blommar men det tar sig uttryck i andra former. En form av det nya engagemanget uppstår för att kollektivet brinner för EN fråga eller vill lyfta fram ETT ställningstagande. Engagemang hålls inte levande för engagemangs skull utan rörelsen släcks när målen är uppnådda. Det finns genomslagskraft i att fokusera på en enda fråga under en tidsbegränsad period, något som även kan genomföras inom traditionella föreningar med hjälp av riktade kampanjer. Mycket energi kan kanaliseras och konkreta förändringar kan uppnås snabbt. Samarbete med traditionella folkrörelser visar oftast goda resultat, även när dessa endast används som resurs i processen. Flexibiliteten och friheten i en lösare sammanslutning tilltalar samtidigt som en enda fråga engagerar.
Arbete med en enda fråga är på sätt och vis ny gammal. Det finns många organisationer som har genom åren kämpat i motvind och gjort det genom att hålla fast vid en fråga. Oavsett om föreningarna vill attrahera, behålla eller aktivera unga vuxna bör vi ständigt påminna oss om att utgå ifrån deras villkor, behov och intressen. Nya former, metoder och arbetssätt som främjar eller startar engagemang, som kanske initialt upplevs som okonventionella eller kortsiktiga, bör ges plats, utrymme och möjlighet att växa för att tilltala yngre generationer och därmed främja förnyelse inom föreningen.
Mirella Pejcic
Mirella har studerat mänskliga rättigheter och arbetar inom ideella sektorn. Hon är en av författarna till Demokratimodellen.
