förening för alla

När jag nyligen blev tvungen att avlägsna mig från styrelsen på grund av sjukdom klev vice ordföranden fram och ledde styrelsens arbete. Vice ordföranden tog med andra ord över ordförandeposten när jag som ordförande blev förhindrad. Det handlar om en viktig ersättarroll vilken i bästa av världar fungerar som ständigt stöd i styrelsearbetet.

Ordförande och vice ordförande behöver inte ha samma ansvarsområden i styrelsen eller arbeta med samma hjärtefrågor men det är positivt att det är en person som ordföranden kan rådfråga och förlita sig på. Denne behöver förstås också vara införstådd med ordförandes roll och praktiska uppgifter i föreningen.

Gemensamma resonemang, slutsatser och beslut är viktiga delar av det kollektiva samarbetet. En vice ordförande verkar inte i skuggan av en ordinarie ordförande utan vid sidan om. Denne ser till att styrelsen är stadig och att riktningen är i samklang med verksamhetsplanen. Tillsammans med resten av styrelsen behåller en vice ordförande stabilitet och trygghet i föreningen under tiden ordföranden är frånvarande.

Vi bör bära med oss att en styrelse kan falla utan en vice ordförande. Det kan till exempel inträffa om ordföranden avgår under årets gång och utan en vice kan det behövas ett extra årsmöte för att kunna rädda styrelsen. Det är vitalt för både föreningen och styrelsen att det finns en lämplig vice ordförande som samarbetar väl med ordföranden och ersätter denne när det behövs.  

Mirella Pejcic

Mirella har studerat mänskliga rättigheter och arbetar inom ideella sektorn. Hon är en av författarna till Demokratimodellen.

• 
• 

Jag tror på människors nyfikenhet. Jag tror också på att inte betrakta nyfikenhet så mycket som ett konstant personlighetsdrag utan snarare som en produkt av omständigheter. I min idealvärld är steget till att lära sig saker kort. Alla som är intresserade av att lära sig något vet vart de ska vända sig. Det finns något som passar dem. Kan alla människor hitta en studiecirkel, en förening, en podd, en dokumentär, en blogg, en bok eller något annat där de får lära sig något de är intresserade av på ett sätt som passar dem? Om de kan det får vi se hur nyfikenheten matas och växer. Om kunskapen inte finns tillgänglig finns en risk att nyfikenheten stagnerar: den tjänar ju ändå ingenting till.

Alla lär sig inte bäst genom att läsa eller lyssna. Vissa behöver göra saker fysiskt, till exempel spela rollspel. Finns det kvällskurser eller föreningar som passar dem? Om någon vill lära sig lite roliga baskunskaper om sociologi, växter, frimärken eller de senaste rönen inom rymdforskning, vart ska hen vända sig? Tänk att hen saknar högre utbildning och inte kan eller vill läsa akademiska texter.

Nyligen var jag på releasefest för boken [sek:s]. Författarna är med i RFSU Malmö och startade en studiecirkel för att skriva tillsammans. Det resulterade i [sek:s]: normkritiska erotiska noveller och dikter för unga människor. Boken innehåller en bred representation av sexuella identiteter och praktiker. Berättelserna visar även på vikten av samtycke och sexualupplysning finns inbakad i vissa texter. Det är den här typen av idéer jag vurmar för. Författarna ser ett behov av normkritisk erotik för unga. Vad gör de? Startar en studiecirkel och skriver en bok med skönlitterära berättelser. Nu kan unga människor utforska sin sexualitet och lära sig om sex genom en antologi med berättelser.

När det gäller nya sätt att lära sig och lära ut vill jag också lyfta fram vilka enorma möjligheter som bloggar och sociala medier innebär. De har öppnat upp för helt nya metoder att sprida och söka kunskap. Det finns massor av kunskap för den som vill lära sig om olika ämnen på olika sätt. Du kan lyssna på en podd eller läsa i en Facebookgrupp medan du sitter på tåget eller i väntrummet till tandläkaren.

För ett antal år sedan startade jag en blogg som heter Veckans vattenvarelse. Jag gillar vattenlevande djur och tyckte att det var roligt att söka information och lära mig mer om dem. Eftersom jag också gillar att skriva startade jag en blogg där jag presenterade ett vattenlevande djur i veckan. När jag startade bloggen trodde jag att mina följare på sin höjd skulle bestå av familj och nära vänner som förbarmar sig över mina udda intressen. Till min stora överraskning blev bloggen ganska stor. Nu är den tyvärr nedlagt på grund av tidsbrist. Kanske återupplivar jag den en dag.

Mitt favoritminne med Veckans vattenvarelse är när jag fick ett mail av ordföranden i en förening: ”Hej Charlotte! Läste din trevliga blogg och inlägget om ruda. Tänkte det kan vara kul för dig att veta att vi i vår förening vill återplantera ruda i en park där arten fanns från 1600-talet kanske fram till 1800-talet. Vi har nu en studiecirkel för att förbereda oss. Se även bifogade inbjudan till föredrag.”

Det som gör att det här mailet gjorde mig så glad är inte bara att mitt hjärta klappar för föreningar och folkbildning. En studiecirkel om rudor (en fisk, kanske inte den mest välkända) lät fantastiskt. Det som också gjorde just det här mailet speciellt var att jag genom Veckans vattenvarelse huvudsakligen hade förmedlat information: jag lärde människor om vattenvarelser. Men här fick jag en inbjudan till ett föredrag. Jag erbjöds möjligheten att själv lära mig mer. Jag blev i praktiken inbjuden till en gemenskap där jag kunde träffa andra människor med liknande intressen. Vi skulle kunna lära av och utveckla varandra.

Det här är mitt ideal vad gäller folkbildning: att människor möts och tillsammans lär sig något.

Nu driver jag ett Instagramkonto och en Facebooksida om statistik. Utöver vattenvarelser är statistik ett av mina nördområden. Jag ser så mycket missvisande och direkt felaktig statistik i nyheter, politiska debatter, reklam och andra sammanhang. På Instagram och Facebook visar jag upp exempel på statistik som används fel, förklarar var felet ligger, och tar också upp allmänna fakta om hur statistik fungerar och hur vi kan luras med den. Att detta ska göras på ett roligt och lättillgängligt sätt är självklart för mig. Inga förkunskaper om statistisk teori krävs.

Mitt mål är att dessa konton ska utvecklas till forum där människor kan diskutera statistik och skicka in tips och idéer. Jag vill föra samtal om statistik och statistikanvändning med människor som är intresserade och nyfikna på statistik. Vad vill de lära sig? Är bilder och text det bästa sättet för dem att lära sig detta, eller vill de ha något annat? Vill de vara med och utforma detta? Vilka exempel är roliga? Har de själva sett några bra och pedagogiska exempel? Vill de berätta om ett tillfälle när de själva blev lurade av statistik? Dessa samtal kan föras både på sociala medier och vid fysiska träffar. En studiecirkel där vi tillsammans diskuterar exempel på hur statistik används? Där nyfiken allmänhet och människor som på olika sätt kommer i kontakt med statistik i sin yrkesroll eller ett uppdrag (politiker, journalister, aktiva i fackförbund) får lära sig tillsammans? För mig låter det fantastiskt.

Tyvärr blev det ingen inplantering av rudor i parken. I studiecirkeln var de mycket entusiastiska, men det visade sig att det finns rödlistade ödlor i parken och att rudorna skulle förstöra beståndet. Jag vill tro att föreningen ändå fick ut något av sin studiecirkel. Gemenskapen, de roliga stunderna och de nya kunskaperna de skaffat tillsammans har ju ett värde i sig, även om det inte blev några rudor.

Charlotte Ovesson

Charlotte är processledare på Trinambai och redaktören bakom boken Starka tillsammans: tjugoen nulägesbilder av civilsamhället. Hon är ordförande för branschorganisationen Mångfaldsföretagarna.

• 

Det är oftast lätt att känna igen en omodern ledare. En röd lampa lyser när vi ser en pratkvarn med stort ego, auktoritativ ledarskapsstil och avstängd hörsel. Inom den ideella sektorn efterfrågas modernt ledarskap för att vi arbetar med ideellt aktiva inom en demokratiskt styrd verksamhet vilken kräver flexibelt förhållningssätt och situationsanpassat ledarskap.

Vilka egenskaper kännetecknar en modern ledare? Vilken profil pratar vi om?

Förutom en hög grad av lyhördhet och deltagande ledarskapsstil är en modern ledare utomstående kommunikatör som kommunicerar detaljerat och informerar tydligt. En nutida ledare fattar beslut som styrs av intellekt, logik och analys, inte ens ego.

Den moderna ledaren är empatisk med en intuitiv förmåga att känna av situationer och personer. Hen bygger relationer och ser detaljer såväl som helheten. Dagens ledare styr framåt och visar vägen utan att vara kontrollerande. Personen är en samvetsgrann visionär som tar ansvar och på ett effektivt sätt främjar andras integrerad inre motivation.

En modern ledare uppvisar en känsla för service och kan vara prestigelös när det behövs. Modernt ledarskap ställer även krav på egenskaper såsom god självkännedom och människokännedom. Ledarens förmåga till självreflektion bidrar till större insikt om maktpositionen samtidigt som en modern ledare väljer medvetet att inte missbruka sin maktställning.

Balanserat ledarskap uppnår den moderna ledaren genom fokuserat fysiskt och mentalt närvaro. Hen visar förtroende genom att uppmuntra och välkomna självständiga initiativ. En modern ledare slutar aldrig utvecklas och växer som mest när hen kan bidra till att andra får växa.

Mirella Pejcic

Mirella har studerat mänskliga rättigheter och arbetar inom ideella sektorn. Hon är en av författarna till Demokratimodellen.

• 
• 

Hur vet jag att värdegrunden genomsyras av hela föreningen? Den frågan tycker jag är svår att svara på. Vad har vi ens för värdegrund i föreningen och hur vet jag att den följs?

Värdegrund i sig är, enligt mig, dessutom ett ganska flummigt ord. Därför vill jag med detta inlägg ge några exempel på hur ni kan göra begreppet ”Värdegrund” mer konkret och hur ni kan jobba för att denna sen ska genomsyra hela föreningen.

Om ni inte redan gjort det, skapa en tydlig värdegrund utifrån vad ni som förening tycker är viktigt. Ställ er exempelvis frågor som:

• Vad står just vår förening för?
• Hur tycker vi att medlemmarna ska bete sig mot varandra?
• Varför ska en välja just vår förening?

Skriv ner det ni kommer fram till så tydligt, enkelt och kortfattat som möjligt.

Sprid sen dessa ord i alla kanaler ni kan. Lägg upp värdegrunden på hemsidan, sätt den som ett fastnålat inlägg på facebooksidan, mejla ut den till alla föräldrar och ledare i början på varje termin, sätt upp den i klubbhuset/på kansliet osv…

Sätt ämnet värdegrund på agendan på styrelsemöten. Jag tror att värdegrunden har svårt att synas i övriga led om inte styrelsen själva jobbar med ämnet på sina möten.

Diskutera värdegrunden med ledarna, varje chans du får! Ett exempel är att ordna kick offer inför varje termin och samla ledarna för att diskutera igenom ett visst ämne som rör just er värdegrund. Det kan exempelvis handla om:

• Vilka trygghetsregler vill vi ha på våra träningar?
• Hur är vi ledare goda förebilder?
• Hur skapar vi en bättre sammanhållning i gruppen?
• Vad gör vi för att respektera de aktivas personliga integritet?
• Hur gör vi de aktiva delaktiga i de beslut som rör dem själva och deras träning?

Skapa en handlingsplan för mobbning och kränkningar. Håll handlingsplanen kort och enkel så att alla i föreningen kan komma ihåg den.

Jobba förebyggande mot kränkningar och andra oönskade beteenden genom att exempelvis göra samarbetsövningar och aktiviteter utanför träningstid. Få de aktiva att lära känna varandra bättre där de även skapar en tillit till varandra.

Var en synlig styrelse. Det ska vara en självklarhet för både aktiva, föräldrar och ledare att vända sig till en styrelsemedlem om frågor eller problem dyker upp. Ni kan exempelvis besöka träningar, finnas representerade på föräldramöten eller vara med på ledarnas kick off.

I den förening jag själv är ordförande i har vi tagit fram en värdegrund med tillhörande fem värdeord. Ett av dessa ord är delaktighet. En ledare sa en gång till mig på en kick off:

”Det är så himla härligt att vara i den här föreningen. För jag vet att om jag vill så kan jag få sitta i styrelsen. Jag vet också att om jag har en idé så kan jag få stöd för att förverkliga den.”

För mig blev detta ett kvitto på att känslan av delaktighet har nått från styrelsen ner till ledarna. Därmed inte sagt att vi är ”klara” med att jobba med vår värdegrund. Detta behöver fortsätta lyftas, diskuteras, spridas och framförallt utvecklas. Alltid.

Jessica Pettersson

Jessica Pettersson driver företaget FöreningsKraft där hon handfast hjälper styrelser i idrottsföreningar med det de själva inte hinner med idag. Hon har även själv en gedigen bakgrund inom idrottsrörelsen, både som aktiv, ledare och ordförande.

• 
•