nyheteR från Trinambai

Formalia framför ideal i civilsamhällets demokratilärande

av | 5 oktober 2022

Niklas Hill: Demokrati på köpet?

Sveriges civilsamhälle beskrivs ofta som central för den demokratiska utvecklingen och det demokratiska lärandet. Men demokratin som lärs ut inom föreningslivet verkar snarare handla om att utbilda demokratitekniker än demokrater. Det konstateras i ny forskning från Stockholms universitet som granskar föreningslivets demokratisyn.

I avhandlingen Demokrati på köpet? gör historikern Niklas Hill en djupdykning i det svenska föreningslivets demokratisyn genom att granska drygt 130 föreningshandböcker från perioden 1949-2010.  Med hjälp av undersökningen vill Hill nyansera bilden av civilsamhället som en demokratiskola och bidra till att skapa bättre förutsättningar för föreningars demokratiskapande.

– Mer än hälften av Sveriges befolkning engagerar sig ideellt, vilket innebär att den demokratisyn som råder inom civilsamhället påverkar en stor del av befolkningen. Inte minst de som på olika sätt är med och driver samhällsutvecklingen, konstaterar Hill och fortsätter:
– Ett sätt att förstå vilken demokratisyn som råder är att undersöka vilka idéer och normer som förmedlas i föreningshandböckerna.

En av de tydligaste slutsatserna i avhandlingen är att stort fokus i handböckerna läggs på föreningsteknik, alltså exempelvis att skriva protokoll och om hur omröstningar går till,.  Betydligt mindre fokus läggs på att lära ut demokratiska principer som exempelvis delaktighet och inkludering.

När föreningar låser sig till att fostra i föreningsteknik menar Hill att det finns en överhängande risk för ett demokratiskt underskott. Detta bland annat på grund av människors olika förutsättningar för att snabbt kunna förstå och anpassa sig till de rent tekniska ramarna.

– Civilsamhället gör anspråk på att vara en plattform för att kanalisera medborgarens röst, men riskerar med den här typen av demokratilärande att försvåra deltagandet för de vars röster ofta marginaliseras, säger Hill och fortsätter:
I längden innebär det också att det kan vara lättare för en ideologiskt övertygad antidemokrat att göra sig hörd i en förening än en ideologiskt övertygad demokrat med begränsad förståelse för föreningsteknik.

Avhandlingen visar också att föreningshandböckerna efter millennieskiftet har blivit mer reflekterande och lägger större vikt vid delaktighet. Men det skapar nya utmaningar, menar Hill:

– Utvecklingen går åt rätt håll, men många av de som är föreningsaktiva idag fick sin skolning i föreningskunskap för flera decennier sedan och har sedan aldrig vidareutbildad sig. När de möter yngre föreningsaktiva som har en annan demokratisyn kan det skapa rejäla generationskrockar. 

Läs mer om avhandlingen här.