Igår gick de fyra allianspartiernas partisekreterare ut på SVT Debatt och hyllade avdragsrätten för gåvor som infördes för ett år sedan. De gjorde det under den lite märkliga rubriken ”Nu gör vi det lättare för alla att skänka pengar till jul.” Nu var det även tidigare inte särskilt svårt att ge gåvor, men vi får nog anta att det är en debattredaktör som har satt en konstig rubrik. Intressantare är det att se på själva reformen.
Ett skatteavdrag för gåvor är i och för sig ingen dum idé. Även i många andra länder stimuleras medborgarnas givmildhet på det sättet och det är betydligt mer meningsfullt än diverse andra avdrag. Det som är problematiskt med den modell som regeringen valde trots experternas avrådan är att avdragsrätten inte kommer hela civilsamhället till del. Gåvor till politisk påverkan är helt utestängda.
Alliansföreträdarna lyfter särskilt våldet mot kvinnor i sin debattartikel igår. De menar att avdragsrätten kan hjälpa våldsutsatta kvinnor. I själva verket är det ett väldigt bra exempel på det problematiska med reformen. Det behövs både stöd för brottsoffren och politisk påverkan som synliggör och ifrågasätter de maktstrukturer som möjliggör våldet mot kvinnor. Att bara uppmuntra gåvor till det första men inte till det andra blir väldigt fel. Det leder inte till mindre utan tvärtom mer statlig styrning.
Det är svårt att tolka regeringens politik på det här området på ett annat sätt än att den ser civilsamhället som en billig tjänsteleverantör snarare än en viktig röst i samhällsdebatten.
Inte så konstigt att avdragsrätten för gåvor inte blev någon succé direkt.