Tyskland har fått en egen vetenskaplig facktidskrift för frivilligtjänster: Voluntaris. Men vad är egentligen en frivilligtjänst och varför spelar de så stor roll för det tyska civilsamhället? Niklas Hill har läst första numret och reder ut begreppen.
I Tyskland har det startats en facktidskrift för frivilligtjänster, det är de tre unga forskarna Benjamin Haas, Sonja Richter och Jörn Fischer som har tagit initiativet. Innan jag berättar mer om tidsskriften behövs det lite bakgrundsinformation om frivilligheten i Tyskland. Vi får gå så långt tillbaka som till 1950-talet.
När Västtyskland införde värnplikten för unga män år 1957 bestämdes det att ingen skulle bli tvungen att bära vapen mot sitt samvete. Därför inrättades möjligheten att avtjäna en så kallad civiltjänst inom välfärden och andra allmännyttiga områden. Eftersom en stor del av välfärden i Tyskland organiseras i civilsamhällets regi hamnade många av dessa unga män inom ideella organisationer.
Med åren blev civiltjänsten allt viktigare för personalförsörjningen inom välfärdssektorn och det var många som befarade att värnpliktens avskaffande skulle slå hårt mot vård och omsorg. Detta blev till och med ett av huvudargumenten för bibehållen värnplikt. Den omfattade bara män, så för att även unga kvinnor skulle få möjlighet att göra ett liknande samhällstjänst inrättades olika så kallade frivilligtjänster som fungerar efter ett liknande princip som civiltjänsten: Ett års arbete på heltid inom en allmännyttig verksamhet mot symbolisk ersättning. När Tyskland år 2010 gick över till en yrkesarmé gjordes det samtidigt en stor satsning på rekrytering till de olika frivilligtjänsterna. De öppnades även upp för alla åldrar.
Frivilligtjänsterna har vuxit sig stora från att ha varit en säkerhetspolitisk fotnot i början. Vi pratar om tiotusentals frivilliga varje år. Det fanns egentligen ingen övergripande strategi för att utveckla dessa program och det finns vissa motsättningar mellan federala myndigheter och delstaterna som båda organiserar egna frivilligtjänster. Med bakgrund mot allt detta är det nästan konstigt att är först nu frivilligtjänsterna får sin egen facktidskrift.
Första numret av Voluntaris ägnar nästan 50 sidor åt hälsningar från 20 olika organisationer, forskare och politiker där de får formulera sina önskemål till den nya tidsskriften. Bara det är en intressant läsning, för det visar hur extremt olika synen och förväntningarna på frivilligtjänster kan vara. Två huvudspår kan urskiljas: vissa menar att volontäråret mer är till för de frivilligas personlighetsutveckling, andra ser de frivilliga mest som en resurs för att möjliggöra vissa verksamheter.
Bland artiklarna märks ett bidrag av forskarna Annelie Beller och Rabea Haß som undersöker vilka oönskade effekter det hade att öppna vissa av programmen för deltagare i alla åldrar. Bland annat visar deras undersökning att andelen frivilliga över 27 i dessa program är extremt mycket högre i Östtyskland. Det väcker frågan huruvida frivilligtjänster verkligen är arbetsmarknadsneutrala eller om de frivilliga på sina håll utnyttjas som billig arbetskraft. Artikeln visar även vilka svårigheter organisationerna har att hantera äldre deltagare i program som ofta är uppbyggda för att hjälpa unga människor, som kommer direkt från skolbänken, i sin personlighetsutveckling.
Andra forskningsartikel tar upp så skilda ämnen som hur volontärarbete i globala syd kan bidra till en känsla av världsmedborgarskap, hur frivilligtjänster riskerar att bidra till en ökad statlig styrning av civilsamhället eller hur frivilliga kan medverka i museipedagogik.
Voluntaris innehåller även dokumentation från olika kongresser och seminarier. Här finns ett intressant inlägg från Johannes Mann som är talesperson för de frivilliga i ett av alla de olika programmen. Han belyser att de frivilliga i alla de andra program saknar demokratiska representanter och ger konkreta förslag hur sådana strukturer skulle kunna byggas upp. Till skillnad från aktiva medlemmar i ideella föreningar har ju inte frivilliga i statliga program demokratiskt inflytande över de verksamheter de arbetar i. De behöver alltså själva organisera sig för att tillvarata sina intressen. Om vi ska beskriva denna fenomen utifrån svenska referensramar skulle vi alltså kunna säga att det rör sig om ett värnpliktsråd för volontärer. Visst är det lite speciellt?
Voluntaris ger intressanta inblick i hur frivilligheten i Tyskland ser ut, med alla sina motsättningar och konflikter. Om du kan tyska och är intresserad av ämnen som politik för det civila samhället, frivillighet i välfärden och volontärledarskap så kan det vara värt att lägga några euro på en prenumeration.
Niklas Hill
Niklas Hill forskar om demokrati i ideella organisationer vid Stockholms universitet. Han är även grundare till bokförlaget Trinambai.