förening för alla
Hurra, jag är folkbildningsforskare!
Idag är min första arbetsdag som doktorand i pedagogik på Stockholms universitet. De kommande fem åren kommer jag forska om lärande i ideella organisationer. Det är någonting som jag har sysslat med ett bra tag och jag har länge velat gå mer på djupet. Nu får jag chansen till det, så det är väldigt roligt att sätta igång.
Bokförlaget Trinambai kommer så klart finnas kvar, jag har ändå byggt upp det under åtta års tid. Men jag ska doktorera på heltid, så jag har sett till att omstrukturera verksamheten för att kunna rulla på utan mig. Det är lite läskigt att släppa taget, men det ska nog gå bra.
Mitt avhandlingsprojekt handlar om det som händer mellan raderna i föreningshandböcker. Genom att undersöka utbildningsmaterial från civilsamhället vill jag synliggöra både pedagogiska och ideologiska utvecklingstendenser – tendenser som både utmanar och utvecklar den svenska folkrörelsetraditionen. Forskningen syftar även till att skapa en djupare förståelse av medlemmens komplexa relation till föreningen i spänningsfältet mellan engagemang och organisering.
Jag kommer blogga om min forskning allteftersom den fortskrider. Men nu hinner jag inte skriva mer, för nu behöver jag fixa nycklar, passerkort och annat som en gör första dagen på jobbet.
Niklas Hill
Niklas Hill forskar om demokrati i ideella organisationer vid Stockholms universitet. Han är även grundare till bokförlaget Trinambai.
Den nya demokratiskolan
Många barn- och ungdomsorganisationer kallar sig demokratiskolor. Andra föreningar också för den delen. Men hur pedagogiska är dessa skolor, egentligen?
Inom Förbundet Vi Unga lyftes denna fråga i projektet Mod att Mäta. Där undersöktes hinder för engagemang kopplat till en rad olika maktordningar. Till exempel hur ens socioekonomiska status kan påverka möjligheten att vara med på ett läger eller hur trappor kan göra att personer rent fysiskt inte tar sig in i föreningslokalen.
Många påpekade att årsmötet var klurigt. Speciellt för unga medlemmar. Detta ringades även in som en större nöt att knäcka. Är det möjligt att hålla årsmöten på nya sätt? Får man göra det?
Några år gick och ett nytt projekt, Bestämma Trots Ålder, fick i uppdrag att ta fram en lösning. Resultatet blev hemsidan www.bestämmatrotsålder.se, fylld med verktyg för roligare och mer rättvisa årsmöten. Där går det även att läsa boken Maxa mötet.
Vilka är lärdomarna från denna process? Istället för att medlemmar ska anpassa sig efter organisationen röstar vi för att organisationen ska anpassa sig efter medlemmarna. Om det går att vara medlem som 6-åring bör årsmötet hållas på ett sätt där 6-åringar har en chans att förstå och påverka. En annan lärdom är att det är handlingarna det hänger på, det räcker inte med fina visioner eller värdegrunder. I den andan bjuds här på förslag till handling.
Fem tips för roligare och mer rättvisa årsmöten
- Använd enkla ord – till exempel ”pausa” istället för ”ajournera”
- Håll en mötesutbildning – förklara vem som gör vad under mötet, vad som bestäms och hur det görs
- Utgå från att alla inte kan läsa och skriva – läs till exempel upp möteshandlingar och ha någon utomstående som kan hjälpa till att skriva förslag
- Minska ner på debatten och satsa istället på samtal – använd metoder som uppmuntrar alla att formulera sin åsikt
- Prata om årsmötet året om – påminn om vilka beslut som togs och koppla ihop dessa med verksamheten
Personligen vet jag att det här gör skillnad för många fler. Jag var på mitt första årsmöte som 22-åring och förvirringen var total. Tänk vad mycket engagemang och utveckling det finns potential för, bara vi förnyar oss lite.
Jill Johansson Vennelin
Jill Johansson Vennelin är projektledare för Bestämma Trots Ålder på Förbundet Vi Unga.
Ny lag tvingar föreningar skärpa hanteringen av personuppgifter
Om ett år träder EU:s dataskyddsförordning i kraft. Det kommer innebära en stor omställning för många organisationer.
En ny lag från EU kräver att föreningar, företag och myndigheter skärper sin hantering av personuppgifter. Enligt både EU-rätten och Europakonventionen är den personliga integriteten och skyddet för personuppgifter grundläggande mänskliga rättigheter som är lika skyddsvärda som yttrandefriheten. Den omvälvande teknikutvecklingen och dramatiskt ökade insamlingen av personuppgifter kräver en kraftfull lag för att effektivt kunna skydda dessa rättigheter.
När EU:s dataskyddsförordning (GDPR, General Data Protection Regulation) träder i kraft den 25 maj 2018 innebär det en stor omställning för många organisationer. GDPR gör att individen får fler och starkare rättigheter medan alla som behandlar personuppgifter får fler skyldigheter. I detta inlägg berörs några av dessa krav. Det högsta straffet för brott mot GDPR är 20 miljoner euro eller fyra procent av global omsättning beroende på vilket som är högst.
Det märks att lagstiftarens avsikt var att ge lagen tillräckliga muskler för att även påverka multinationella företag som Google och Facebook. Lagen tar liten hänsyn till civilsamhällets speciella förutsättningar. I en debattartikel i Norrtäljetidningen skriver två riksdagsledamöter och ordföranden för Svenskt Friluftsliv att EU:s dataskyddsförordning är ett stort hot mot de ideella föreningarna. Dessvärre delar jag debattörernas oro över att ideella föreningar inte fått något undantag från de höga straffbeloppen och vad som kommer hända om deras överträdelser kommer att straffas lika hårt som när vinstdrivande företag bryter mot lagen. Precis som debattörerna tror jag att att många föreningar saknar medel för att utbilda sig i hur de ska följa lagen.
Den nya lagen syftar till att säkerställa en fungerande modern ekonomi i ett digitalt samhälle genom att privatpersoner ges tillräckliga garantier för att deras personuppgifter inte missbrukas när de hanteras av organisationer, företag och myndigheter. Genom att lagen ännu tydligare anger att individen i princip äger sina personuppgifter och att organisationer endast får behandla uppgifter om en person med stöd av en rättslig grund och endast när det är nödvändigt (juridisk bedömningsfråga) flyttas makten tillbaka till individen. I det stora hela är det en mycket välkommen utveckling som i alla fall minskar risken för att individer far illa när det blir allt vanligare med avancerad teknik för profilering och automatiskt beslutsfattande.
Det är viktigt att påpeka att all databehandling av personuppgifter kommer omfattas av lagen. När missbruksregeln i dagens personuppgiftslag försvinner innebär det att även behandling av ostrukturerade data räknas som personuppgifter. Tröskeln är väldigt låg: All information som direkt eller indirekt kan identifiera en fysisk person är personuppgifter. Således kommer det i många fall räcka med att en persons namn nämns i ett sms, Worddokument eller i ett mejl och att den informationen kan härledas till en bestämd fysisk person för att det ska anses som behandling av personuppgifter.
GDPR förutsätter att organisationer arbetar riskbaserat. Skyddsnivån ska vara lämplig bland annat i förhållande till databehandlingens risker för den registrerade personens fri- och rättigheter. I synnerhet om den registrerade kan utsättas för diskriminering, skadat anseende, betydande ekonomiska och sociala nackdelar, identitetskapning, bedrägeri m.m. Om föreningen HIV-Sveriges medlemsregister kommer i fel händer och publiceras på internet är risken för att enskilda lider skada sannolikt mycket större än om samma sak drabbar en innebandyförening.
Alla organisationer blir skyldiga att inom 72 timmar rapportera till Datainspektionen om det uppstår en säkerhetsincident som riskerar fysiska personers rättigheter och friheter. Ni måste ha rutiner på plats för detta och kan bli skyldiga att informera de drabbade.
Lagen definierar en viss sorts personuppgifter som känsliga. Till exempel uppgifter om en persons hälsa (inbegripet funktionsnedsättning), religiös, politisk eller filosofisk övertygelse, etnicitet, fackligt medlemskap m.m. Sådana uppgifter får i princip bara behandlas med den registrerades samtycke.
En annan fallgrop att se upp för är att användandet av populära molntjänster som Google Forms, Google Docs, Dropbox, Onedrive, Evernote, Trello, Droptask etc. i många fall innebär överföring av personuppgifter till tredje land (USA räknas som tredje land). När personuppgifter överförs till tredjeland måste den registrerade informeras om detta. Sådan överföring är dessutom bara tillåten om landet eller företaget som personuppgifterna överförs till anses ha en adekvat skyddsnivå eller om ni som organisation vidtagit lämpliga skyddsåtgärder. Ni förväntas ha koll på detta.
Det är viktigt att som förening sätta sig in i vad den nya lagen kommer innebära. Glädjande nog har frågan börjat uppmärksammas. Ett hett tips är att så snart som möjligt börja kartlägga hur ni hanterar personuppgifter.
Kave Noori
Kave Noori är intresserad av mänskliga rättigheter, IT och juridik. Han har studerat offentlig rätt samt varit anställd och förtroendevald i den ideella sektorn. Nyligen gick han en kurs om GDPR. Han är suppleant i Unga Hörselskadades styrelse och studerar på juristprogrammet.
Att dela och fördela
Många styrelser möter utmaningar kring arbetsfördelningen. Det är inte ovanligt att en eller två personer bär på hela arbetsbördan medan andra deltar passivt i styrelsearbetet. Den typen av ojämn arbetsfördelning resulterar i utbrändhet samtidigt som den motverkar långsiktighet och släcker engagemang.
Tydligt uppdrag och rollbeskrivning leder inte alltid per automatik till tydlig och balanserad arbetsfördelning. Ordföranden behöver därför kunna delegera utifrån intresse och förmåga. Hen behöver också tro på att alla i styrelsen vill och kan ta sitt ansvar. Att dela och fördela arbetsuppgifterna gör att arbetsbördan jämnas ut medan engagemanget bland ledamöterna hålls vid liv. Det är viktigt med uppdrag som en brinner för och som ger energi.
Att dela och fördela kräver förberedelser i form av inventering. Vem gör vad? Vilken kompetens kan jag bidra med? Vilka hjärtefrågor har jag? På vilket sätt kan jag göra bästa nytta? Hur kan jag konkret bidra till att utveckla organisationen? Uppdraget blir mera meningsfullt när varje ledamot finner och får en lämplig arbetsuppgift att fokusera på.
Att dela och fördela innebär inte att alla uppgifter ska smetas ut. När ansvaret kring en uppgift hamnar på alla i styrelsen blir det oftast inte gjort. Det som händer är att uppgiften hamnar mellan stolarna och allas ansvar blir ingens ansvar. Vi bör och ska kunna hjälpas åt men en person rekommenderas ta övergripande ansvar. Det är enklare att utkräva planering, genomförande och återkoppling när varje arbetsuppgift har en huvudansvarig. Fördelning av styrelsearbetet kan också göras med hjälp av olika arbetsgrupper vilka speglar ledamöternas kompetens och intressen.
Att dela och fördela är nödvändigt för ett fungerande styrelsearbete. En balanserad och individuellt anpassad arbetsfördelning leder till kollektiv effektivitet och vital verksamhet.
Mirella Pejcic
Mirella har studerat mänskliga rättigheter och arbetar inom ideella sektorn. Hon är en av författarna till Demokratimodellen.
När orden inte räcker till
Nyligen deltog jag i ett årsmöte under vilket styrelsen tackade en ledamot som valde att avsluta sitt långvariga ideella engagemang på grund av hälsoskäl. Det var en enkel avtackning med en stilren blombukett och få men fina ord från ordföranden. Personen som avtackades blev uppenbarligen rörd men yttrade också få ord. Kort och djup tystnad uppstod i salen efter avtackningen. Det var den typen av tystnad som lämnar avtryck. Efter mötet började jag undra hur tackar en någon för 27 år av ideellt engagemang? Vad behöver sägas? Vilket budskap behöver framföras i sammanhanget? Van kan en symboliskt köpa och ge personen?
Sanningen är den att det inte finns tillräckligt med många ord som kan uttrycka tacksamhet för mångårigt engagemang. Personen som ska avtackas vill förmodligen inte ha ett långt tal med en orkester och ballonger i bakgrunden för att det var inte därför en valde att engagera sig under alla dessa år. Det är olika saker som motiverar oss till ideellt engagemang men sällan behov av pompa och ståt. Ideellt engagemang må vara utvecklande och prestigefyllt ibland, men min personliga uppfattning är att det knappast är glamoröst.
Det finns få lämpliga och symboliska presenter som kan överlämnas för att visa enskild eller kollektiv uppskattning. I vissa specifika fall kan föreningen hedra någon eller några enstaka med hjälp av symboliska utmärkelser, exempelvis diplom, en minnesmärkning eller fotografier som sätts upp på väggarna. Medlemstidningen kan också hedra personer med intressanta och innehållsrika artiklar om vad de har åstadkommit och förändrat genom sitt engagemang. Många föreningsaktiva brinner för sin sak och vill att deras arbete ska leva vidare. Deras hjärtefrågor och arbete kan uppmärksammas på olika sätt i föreningens arbete, inte minst genom fortsatt näring och utveckling.
Vi som är och har varit ideellt aktiva vet att ideellt engagemang gör skillnad. När ingen present är stor nog köper vi en enkel blombukett. När orden inte räcker till säger vi lite eller inget. Många år av troget ideellt engagemang lämnar vi i tystnad.
Mirella Pejcic
Mirella har studerat mänskliga rättigheter och arbetar inom ideella sektorn. Hon är en av författarna till Demokratimodellen.
Föreningar är en mötesplats för människor med olika bakgrund. De skapar tillit mellan människor och bygger socialt kapital. Med Förening för alla vill vi skapa en plattform för erfarenhetsutbyte och idédebatt inom den ideella sektorn.
Vissa av inläggen presenterar de senaste rön från civilsamhällsforskningen. Andra behandlar väldigt praktiska frågor från föreningars vardag. Det händer att vi tar in inlägg som inte har med föreningar att göra utan som behandlar andra former av engagemang.
Förening för alla drivs av Trinambai som ett pro bono-projekt. Vi tjänar inga pengar på bloggen och alla skribenter bidrar ideellt.
Vill du skriva på Förening för alla? Läs vår skribenthandledning och hör av dig!