”Men det står ju i stadgarna vilka förtroendeuppdrag som finns!” utbrister deltagaren. Det är kurs om medlemsstrategier och vi har precis pratat om att sänka tröskeln för människor som vill engagera sig. Nu befinner jag mig i en lite besvärlig situation. För jag tycker att deltagaren är ute och cyklar, men som kursledare får jag ändå vara diplomatiskt.
Viljan att engagera sig är en färskvara och om en ny medlem ska vänta tills nästa årsmöte för att överhuvudtaget kunna bidra har den antagligen redan tagit sitt engagemang någon annanstans. Förvisso är det ofta möjligt att adjungerar medlemmar till styrelsen även under verksamhetsåret. Men det är ändå ett ganska stort åtagande att ställa upp för ett förtroendeuppdrag i ett helt år eller ännu längre. Då kan det vara bra att lära känna hur föreningen arbetar innan.
Naturligtvis finns det gränser för vad en person som varken är förtroendevald eller anställd kan göra, framförallt blir det svårt att utkräva ansvar av någon som inte är förtroendevald. Men samtidigt är just det ansvar det innebär att sitta en styrelse ett argument att inte välja in vem som helst. Det heter förtroendeuppdrag av en anledning. Den blir vald ska ha medlemmarnas förtroende. Hur ska hen kunna förtjäna det om hen inte ges möjlighet att visar vad hen går för innan?
Det gäller att vara tydlig. Berätta för medlemmar hur de rent konkret kan bidra till föreningens verksamhet. Det är inte meningen att styrelsen ska göra hela jobbet. Delegera. Ta vara på viljan att engagera sig.
Niklas Hill
Niklas Hill forskar om demokrati i ideella organisationer vid Stockholms universitet. Han är även grundare till bokförlaget Trinambai.
