I lördags marscherade nazister från Svenskarnas parti i Stockholm. Samtidigt samlades tusentals människor för att visa sin avsky mot deras folkmordsideologi. Motdemonstrationen var till övervägande del fredlig. Dessvärre var det några enstaka motdemonstranter som betedde sig olämpligt och detta fick oproportionerlig stor uppmärksamhet i media. Inte minst tog det fokus från en annan fråga vi bör diskutera: varför tillåts nazister att sprida sitt hat offentligt?
Sverige har skrivit på FN:s konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering från 1969. Därmed har Sverige bland annat förbundit sig att ”olagligförklara och förbjuda organisationer, samt organiserad propaganda och all annan propaganda, som främjar och uppmanar till rasdiskriminering.” Genom att tillåta en nazistisk gruppering som Svenskarnas partis att verka bryter Sverige alltså mot sina folkrättsliga förpliktelser. Inte konstigt alltså att FN:s kommitté mot rasdiskriminering riktar skarp kritik mot Sverige.
Föreningsfriheten är en mänsklig rättighet och en viktig förutsättning för en fungerande demokrati. Liksom andra rättigheter kan den dock missbrukas av krafter som är emot mänskliga rättigheter och demokrati. Det är därför rimligt att förbjuda organiserad rasism. Den möjligheten ges redan idag i grundlagen (regeringsformens 2 kap 24§, 2 st):
Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Det som behövs är en lagstiftning som möjliggör att förbjuda partier och andra organisationer som sprider rasism. Det kommer förstås leda till svåra gränsdragningar. Exempelvis är det svårt att argumentera varför inte organiserad homofobi skulle förbjudas också. Det gäller också att säkerställa att partiförbud sköts på ett rättssäkert sätt. Staten bör bara i extremfall ingripa i föreningsfriheten och det då ska förstås avgöras av oberoende domstol.
Men nu ska vi inte stirra oss blind på det praktiska genomförandet. Dessa frågor kan en statlig utredning tittar närmare på. I nuläget är det i Sverige möjligt att under föreningsfrihetens täckmantel sprida folkmordsideologi. Det är oacceptabelt.
Niklas Hill
Niklas Hill forskar om demokrati i ideella organisationer vid Stockholms universitet. Han är även grundare till bokförlaget Trinambai.
