”Mehmet Kaplan är indragen i miljontvist” löd rubriken i Expressen häromdagen. Det låter ju smaskigt och genererar visst en hel del klick. Kaplan har ju nyligen blivit statsråd och då kan det vara relevant att granska vad han har gjort tidigare. Problemet är bara att hela caset bygger på redaktionens bristfälliga föreningskunskap. Tittar vi lite närmare på artikeln rasar allting ihop som ett korthus.
Det som har hänt är tydligen att Mehmet Kaplan satt mötesordförande på ett årsmöte där medlemmarna beslöt att lägga ner föreningen. Lägg märke till att Kaplan var mötesordförande, inte ordförande. Det är två roller som låter snarlik, men skillnaden kunde knappt bli större. Mötesordförandens uppgift är mest att fördela ordet, se till att mötet följer stadgarna och underteckna protokollet. Det är vanligt med externa mötesordföranden, inte sällan agerar föreningar mötesordföranden åt varandra. När mötesordföranden inte är medlem i föreningen själv – som i det här fallet – ska hen inte medverkar i beslutsfattandet utan se till att besluten fattas korrekt. Särskilt om det finns konflikter i en förening är det en bra idé att ta in en extern mötesordförande som är neutral i konflikten.
I den förening Expressen skriver om verkar det vara så att ett antal medlemmar är missnöjda med de beslut som årsmötet har fattat. Föreningen har haft mer än en miljon i tillgångar, så visst är det befogat med en granskning när medlemmar ifrågasätter om saker och ting har gått rätt till. Framförallt gäller det att reda ut om de aktuella besluten har fattats på ett korrekt sätt. I sammanhanget är det två frågor som är centrala. Dels handlar det om mötets behöriga utlysning: har alla medlemmar fått kallelsen inom den tid som stadgarna föreskriver? Och dels om protokollet från mötet är korrekt.
Istället bygger hela artikeln på att Mehmet Kaplan borde veta vart föreningens tillgångar tagit vägen eftersom han har suttit mötesordförande. I en underrubrik benämns han även som ”ordförande” (inte mötesordförande) och artikeln illustreras med en bild på det undertecknade årsmötesprotokollet. Kaplan kommer visserligen till tals i artikeln: ”Kaplan uppger att han inte är medlem i föreningen och att hans uppgift som mötesordförande var att ‘se till att mötet sker enligt stadgarna och enligt mötesdeltagarnas vilja. Så skedde också.’” Det är en korrekt beskrivning av vad rollen som mötesordföranden går ut på och därmed faller egentligen hela caset. Problemet är bara att detta presenteras som en partsinlaga, inte som föreningsjuridisk fakta.
Personligen har jag ingen som helst insyn i den aktuella konflikten utöver att jag har läst Expressens artikel. Tyvärr dyker det upp alltmer frågetecken ju oftare jag läser artikeln. Texten är virrig och det är svårt att få en uppfattning om vad som egentligen har hänt. Det nämns ett årsmöte där medlemmarna har beslutat om att avveckla föreningen – ändå finns det tydligen en ny styrelse. Ledamöter i denna nya styrelse talar om ”den förra styrelsens årsmöten” utan att få någon följdfråga på det. Det är grundläggande föreningskunskap att det inte är styrelsen utan alla medlemmar som fattar beslut på årsmötet.
Det är ganska uppenbart att artikelns författare inte vet vad han skriver om. Att Expressen ändå publicerar artikeln och förser den med en skandalrubrik kan ha två anledningar: Antingen total okunskap. Eller också är det kampanjjournalistik.
Niklas Hill
Niklas Hill forskar om demokrati i ideella organisationer vid Stockholms universitet. Han är även grundare till bokförlaget Trinambai.
