förening för alla

Universitetshets och föreningsvalidering

av | okt 11, 2013

Visst har jag pluggat på universitet. Men jag har ingen examen, ingen titel. Jag har en hög med högskolepoäng – men vad betyder egentligen det? Universitetet var okej, men tilltalade egentligen aldrig mig. Idag minns jag nästan ingenting av mina år på Göteborgs Universitet. Min främsta utbildning har jag fått på och i kurser, folkhögskolor, studiecirklar och genom engagemang och arbete i folkbildning och folkrörelser. Där finns ett sätt att lära och utvecklas som passar mig. Det är egentligen ingenting konstigt, det handlar om olika lärstilar och olika sätt att ta sig fram.

Men! I vårt statuskramande samhälle är det ena sättet värt mer än det andra! Att ha en examen från en högskola eller ett universitet är någonting som väger tungt i meritlistan. Har en det kan en räkna sig som expert. En kan någonting – och en har bevis! Arbetsgivare söker den här certifierade kunskapen, och det blir alltså lättare att få jobb. Dessutom har en legitimitet i det en säger och gör – både inom sitt område och i livet överlag, eftersom en är en lyckad och beläst människa.

Vi som gått andra vägar får nöja oss med att vara ”insatta lekmän”. För vissa av oss är det ingen stor grej, vi lyckas fuska oss fram i alla fall. Men lite jobbigt är det ändå – att ständigt behöva förklara och legitimera sin kompetens. I ett större perspektiv blir universitetshetsen ett sätt att sortera bort människor – har du inte ett papper på att du lärt dig en sak på ett visst sätt så har du inte rätt till det här jobbet, du har inte rätt att uttala dig och det du tycker kan aldrig vara lika relevant som den som har legitim kunskap!

Så länge inte högskolor och universitet tillämpar metoder för att möta alla olika lärstilar så är det här att liknas vid diskriminering. Som tur är finns det andra sätt och andra vägar att gå för att skaffa sig kunskap och erfarenhet. Folkrörelser och föreningsliv är en sådan väg. Men det vi gör där hamnar oftast inte på ett tjusigt diplom. Vi får ingen examen.

För ett tag sedan var jag i Portugal, ett land som arbetat mycket med validering, men där regeringens inställning till arbetet nyligen förändrats. Jag var i Portugal för ett möte om ett orelaterat europeiskt samarbetsprojekt, men passade på att hälsa på organisationen Kerigma innan jag åkte hem. Kerigma är en ideell organisation i Barcelos, utanför Porto. Deras huvudsakliga mål är att stärka människors självkänsla, skapa aktivitet och förändring i närområdet och att hjälpa långtidsarbetslösa till arbete och sysselsättning. Under en dag besökte jag organisationens olika lokaler, och fick veta mer om de olika satsningarna.  Bland annat har organisationen ett väldigt utvecklat valideringsprojekt för långtidsarbetslösa. Under flera månader träffar deltagaren en för projektet utbildad handläggare. De träffas en eller kanske två gånger i veckan – och de pratar. Om allt möjligt. Bygger upp ett förtroende för varandra. Och går sakta och noggrant igenom hela deltagarens liv. När det här dokumenterats kan handläggaren placera deltagarens erfarenheter i ett ramverk som jämför de förväntade kunskaperna med certifierad kunskap, som exempelvis högskolestudier. Deltagaren kan också styrka detta ytterligare genom prov eller samtal med frågor. Kerigma driver även annan verksamhet, allt från Internetcaféer till barnpassning och aktivitetscentrum. Många av deltagarna i valideringsprojektet får – som första steg ut på arbetsmarknaden – ett tidsbestämt jobb inom Kerigmas egen verksamhet – och får då ytterligare bevis (för sig själva och för andra) för att de klarar av relevanta uppgifter.

Jag tycker att det här ett spännande exempel på hur en kan göra med validering. I tider med arbetslöshet är det relevant för människor att sammanfatta och visa vad de kan och vad de varit med om. Men utan ett system för att gradera olika erfarenheter så blir detta bara berättelser, och alltså svårt att likställa med exempelvis en universitetsutbildning.

Jag vet att det pågår flera försök med validering även i Sverige. Jag ser med spänning fram emot att följa det arbetet. Jag tror att det är viktigt för jämlikheten och avgörande för arbetslösheten. Uppvärdera människan!

Thor Rutgersson

Thor Rutgersson arbetar med folkbildning, skriver i jobbet och privat, skriver låtar och spelar in dem som hobby samt är Nintendo- och serietidningsnörd. Thor är även en av författarna till Demokratimodellen.

om

Föreningar är en mötesplats för människor med olika bakgrund. De skapar tillit mellan människor och bygger socialt kapital. Med Förening för alla vill vi skapa en plattform för erfarenhetsutbyte och idédebatt inom den ideella sektorn.

Vissa av inläggen presenterar de senaste rön från civilsamhällsforskningen. Andra behandlar väldigt praktiska frågor från föreningars vardag. Det händer att vi tar in inlägg som inte har med föreningar att göra utan som behandlar andra former av engagemang.

Förening för alla drivs av Trinambai som ett pro bono-projekt. Vi tjänar inga pengar på bloggen och alla skribenter bidrar ideellt.

Vill du skriva på Förening för alla? Läs vår skribenthandledning och hör av dig!

[caldera_form id="CF5e9dc4cfe36e4"]

Sex tips för medlemsrekrytering i coronatider

När varje fysiskt möte innebär en smittorisk kan medlemsrekrytering vara en utmaning. Hur kan vi rekrytera när vi inte har möjlighet att träffas? Här kommer sex tips för att lyckas med att attrahera, rekrytera och välkomna medlemmar i coronatider. 1. Tänk på att många...

Omvärldsbevakning

En styrelse som saknar information och analys gällande omvärldshändelserna kan sakna styrning och innehåll. Omvärldsbevakning bör vara en av styrelsens kontinuerliga uppgifter. Bevakning och analys av relevanta händelser är nödvändiga för en välfungerande styrelse....

Stötta föreningslivet – minska ungdomsarbetslösheten!

Förra året lyssnade jag på ett föredrag av forskaren Peter Håkansson under mångfaldsveckan HELA Landskrona. Han har forskat på ungdomsarbetslöshet. Den vanligaste metoden för ungdomar att hitta ett arbete är genom släkt och vänner. Den metoden är framför allt viktig...

Relevanta om tio år?

Det är inte ovanligt att organisationer som har funnits länge undrar om de kommer att förbli relevanta om några decennier framöver. Frågan om relevans handlar i grund och botten om föreningens ändamål men även om medlemsnyttan, engagemang och inkludering. Föreningen...

Vänstra handen vice

När jag nyligen blev tvungen att avlägsna mig från styrelsen på grund av sjukdom klev vice ordföranden fram och ledde styrelsens arbete. Vice ordföranden tog med andra ord över ordförandeposten när jag som ordförande blev förhindrad. Det handlar om en viktig...