förening för alla

“Vi försvinner som en droppe i havet”

av | mar 4, 2013

En uppsats om svenska civilsamhällesorganisationers upplevelser av sina påverkansmöjligheter i EU.

Civilsamhället har fått en framträdande roll i EU:s utvecklingsarbete. Det gäller såväl det europeiska civilsamhället som det lokala civilsamhället i partnerländerna. År 2013 har EU dessutom lyst ut som “medborgarnas år”. Under detta “medborgarnas år” vill EU uppmuntra till dialog mellan alla nivåer av regeringar, civilsamhället och företagande. Att EU betonar betydelsen av att det civila samhället får vara med och samverka behöver dock inte betyda att de enskilda civilsamhällesorganisationerna faktiskt har någon påverkansmöjlighet. Vi funderade kring detta och fram växte vår uppsats. Vi bestämde oss för att ta reda på hur det svenska civilsamhället upplever sina påverkansmöjligheter i EU gällande EU:s utvecklingsarbete. Vi har via djupintervjuer med svenska civilsamhällesorganisationer undersökt vilka påverkansmöjligheter som ett urval av organisationerna anser sig ha på EU gällande policyprocesser för EU:s utvecklingsarbete.

Med utgångspunkt i nätverksteorier strävade vi att besvara frågeställningen: Upplever enskilda svenska civilsamhällesorganisationer att de har påverkansmöjligheter på EU:s utvecklingsarbete på policynivå?

Vi kunde dra slutsatsen att organisationerna upplever sig ha en mycket begränsad påverkansmöjlighet i EU. Detta beror på en rad faktorer, vilka inkluderar EU:s komplicerade struktur, en bristande kommunikation och ett litet inflytande över den politiska dagordningen. Samtliga informanter anser att det är svårt att arbeta gentemot EU då de menar att EU är för byråkratisk, tungrodd och komplicerad. En informant sade under intervjun att ”Det känns väldigt byråkratiskt, som att de sitter bakom en mur”. Flera informanter nämner att det är svårt att veta var man ska vända sig: ”Det är inte lätt att hitta rätt, vare sig information eller rätt person att kontakta”. En annan viktig faktor gäller kommunikationen med EU. En informant anser att ”det känns lite som att prata med en vägg”. Organisationerna upplever att dialogmöten mellan EU och det civila samhället snarare rört sig om informationsmöten än kommunikationsmöten, som består i att EU informerar om beslut istället för att involvera organisationerna i förhandlingarna från början. En tredje viktig faktor gäller organisationernas inflytande över den politiska dagordningen. Många organisationer anser att civilsamhället skulle få ökat inflytande om EU hade bättre framförhållning. En informant sade: “Arbetet pågår väldigt hastigt (…) UD ger en limit på två veckor att ge inputs, sen låses det fast. Civilsamhällets möjlighet att påverka blir noll”. I vissa fall tillhandahålls inte material alls eller så tillhandahålls material väldigt sent. Den begränsade tiden gör det svårt för civilsamhällesorganisationer, särskilt mindre organisationer, att hinna sätta sig in i en fråga och reagera snabbt. Utan att veta vad som pågår går det inte att påverka vare sig dagordningen eller innehållet i ett beslut.

Organisationerna upplever sig dock ha en större påverkansmöjlighet i EU genom formella nätverk såsom CONCORD Sverige. Trots det har vi sett att civilsamhällesorganisationerna upplever sig ha en begränsad påverkansmöjlighet även i sådana formella nätverk på grund av liknande brister i struktur, kommunikation och inflytande över den politiska dagordningen.

Sammantaget kan sägas att ambitionen att involvera civilsamhället finns där och är god, men vår studie har visat att det finns flera punkter som kan förbättras, både vad gäller EU och vad gäller civilsamhällesorganisationerna. För att exempelvis uppnå en dubbelriktad kommunikation är det viktigt att kommunikationen kommer från både EU och det civila samhället. Kommunikationen från civilsamhället måste vara både existerande och relevant för att det ska finnas potential att skapa en ömsesidig kommunikation. Civilsamhället behöver vara strategiskt med vilka frågor som ska lyftas i vilka sammanhang och i vilka skeden. Flera vittnar om att om man väl tar kontakt med rätt person vid rätt tillfälle så finns det någon där som lyssnar. Dessutom behöver EU föra mer av en dialog snarare än att endast informera. Den dubbelriktade kommunikationen är således ett delat ansvar. Förhoppningsvis kommer samarbetet mellan EU och civilsamhället att utvecklas till det bättre med tiden. Ett steg på vägen kan vara “medborgarnas år”, år 2013.

Rebecka Hallén och Mona Rouzparast

Rebecka Hallén och Mona Rouzparast har skrivit kandidatuppsats om civilsamhällesorganisationers upplevelser av sina påverkansmöjligheter i EU i ämnet Globala studier vid Göteborgs Universitet.

om

Föreningar är en mötesplats för människor med olika bakgrund. De skapar tillit mellan människor och bygger socialt kapital. Med Förening för alla vill vi skapa en plattform för erfarenhetsutbyte och idédebatt inom den ideella sektorn.

Vissa av inläggen presenterar de senaste rön från civilsamhällsforskningen. Andra behandlar väldigt praktiska frågor från föreningars vardag. Det händer att vi tar in inlägg som inte har med föreningar att göra utan som behandlar andra former av engagemang.

Förening för alla drivs av Trinambai som ett pro bono-projekt. Vi tjänar inga pengar på bloggen och alla skribenter bidrar ideellt.

Vill du skriva på Förening för alla? Läs vår skribenthandledning och hör av dig!

[caldera_form id="CF5e9dc4cfe36e4"]

Sex tips för medlemsrekrytering i coronatider

När varje fysiskt möte innebär en smittorisk kan medlemsrekrytering vara en utmaning. Hur kan vi rekrytera när vi inte har möjlighet att träffas? Här kommer sex tips för att lyckas med att attrahera, rekrytera och välkomna medlemmar i coronatider. 1. Tänk på att många...

Omvärldsbevakning

En styrelse som saknar information och analys gällande omvärldshändelserna kan sakna styrning och innehåll. Omvärldsbevakning bör vara en av styrelsens kontinuerliga uppgifter. Bevakning och analys av relevanta händelser är nödvändiga för en välfungerande styrelse....

Stötta föreningslivet – minska ungdomsarbetslösheten!

Förra året lyssnade jag på ett föredrag av forskaren Peter Håkansson under mångfaldsveckan HELA Landskrona. Han har forskat på ungdomsarbetslöshet. Den vanligaste metoden för ungdomar att hitta ett arbete är genom släkt och vänner. Den metoden är framför allt viktig...

Relevanta om tio år?

Det är inte ovanligt att organisationer som har funnits länge undrar om de kommer att förbli relevanta om några decennier framöver. Frågan om relevans handlar i grund och botten om föreningens ändamål men även om medlemsnyttan, engagemang och inkludering. Föreningen...

Vänstra handen vice

När jag nyligen blev tvungen att avlägsna mig från styrelsen på grund av sjukdom klev vice ordföranden fram och ledde styrelsens arbete. Vice ordföranden tog med andra ord över ordförandeposten när jag som ordförande blev förhindrad. Det handlar om en viktig...